person

Ulrica Ödebygd

Örnsköldsvik

Ledamot i regionfullmäktige

Kontakt

Politisk sekreterare med klimatsinne


Vice gruppledare
Ledamot i regionfullmäktige
Ersättare i regionstyrelsen

Jag bor i Örnsköldsvik, är gift och har två barn. Jag har även en ängel på andra sidan, vars 14-åriga liv som svårt sjuk kom att prägla hela vår släkt. Våra ögon öppnades kring det absolut centrala i att kämpa för ett gott samhälle där vi tar hand om varandra. Insikten om att vi alla behöver ett tryggt välfärdssamhälle att luta oss på. Och framförallt att rätten till en jämlik vård och ett värdigt liv inte ska bero på storleken på din plånbok, eller var du bor. Det är så mycket som är galet i världen och Sverige idag. Vi har gått åt helt fel håll i minst tre decennier. Jag har röstat vänster länge, men gick med i partiet efter att Magdalena Andersson, då finansminister, stod i nationell TV år 2015 och ställde behoven hos flyktingarna mot sjuka och funktionsnedsattas behov i Sverige. Jag minns det uttalandet som en total käftsmäll! Och den besparingsiver som följde därav var rent skamlig.  Den drabbade våra mest svaga grupper och ökade bara på främlingsfientligheten. Det vi naturligtvis borde ha gjort var att rikta blicken mot de rika som skodde sig på våra välfärdssystem och skattesmitare som la undan miljoner på Caymanöarna. Vi behöver reformera våra skattesystem i grunden så att de blir mer omfördelande. Styrande i samhället ifrågasatte nu öppet trygghetssystemen och LSS och vi såg samtidigt nedmonteringar av vården i vår egen regionen. Stuprörstänket skapades genom införandet av länsklinikerna i Västernorrland. Verksamheterna i Sollefteå och Örnsköldsviks sjukhus var starkt hotade. För vår familj var stödet från den fantastiska personalen och vården vid Örnsköldsviks sjukhus det som möjliggjorde ett bättre liv för oss - och utan LSS skulle livet inte fungera över huvud taget. Någonstans här fick jag nog! Jag bestämde mig för att börja engagera mig politiskt. Lars-Gunnar Hultin var den enda person som tog sig tid att ringa upp mig och svara på mina frågor. Idag har jag förmånen att få jobba sida vid sida med denna kloka och erfarna medmänniska. Det känns fantastiskt fint att få hjälpa till att driva vår politik som utgår från behoven, från personalens- och patienternas bästa i Västernorrland. På ett övergripande plan är annars klimat- och miljöfrågorna viktigast för mig. Livsbetingelserna på planeten försämras i rask takt nu och läget är absolut katastrofalt, eftersom att det saknas globalt resolut för att genomföra de förändringar som krävs. Nationers- och kapitalets egenintressen och deras lobbyarméer hindrar oss att agera på den höga nivå som behövs. Vi måste nå snabba utsläppsminskningar av våra växthusgaser och göra allt vi kan för att bevara den biologiska mångfalden, värna våra skogar och viktiga vatten. Den globala uppvärmningen är nu uppe i 1,2 grader och vi beräknas nå 1,5 grad redan 2035. Det är lätt att misströsta för dessa skeenden är svåra att påverka som enskild människa, likväl som politiskt parti i ett enskilt land. Men som människa och politiker här i Västernorrland kommer jag försöka koncentrera mig på att gräva där jag står, att vara en blåslampa för att försöka förändra förutsättningarna här till det bättre. Kommunerna och regionen måste göra sitt! Vi måste tänka utanför boxen och vara möjliggörare till omställningen. I kommun och region vill jag t.ex.  driva på för ökad lokal hållbar livsmedelsproduktion (hela kedjan) och ökade beredskapslager. Ett annat område som jag brinner för är att finna lösningarna som kan minska den stadigt ökade psykiska ohälsan i samhället, inte minst den som drabbar våra barn och ungdomar. Här är givetvis kraftigt ökade resurser till skolan avgörande, liksom till första linjen och BUP.