Landstingsgruppen Västernorrland besökte Köpenhamn i Danmark den 7-9 september. Syftet med besöket var att träffa kamrater från vårt danska systerparti Socialistisk Folkeparti (SF), för att höra om deras erfarenheter av regionbildning och dessutom ta del av deras valstrategi och analyser. (En beskrivning av SFs valstrategi och analys kommer att behandlas i en separat artikel.)

Värd under vårt besök var Serdal Benli, som sitter i regionrådet i region Huvudstaden för SF. Serdal hade arrangerat ett mycket fint program med spännande rundvisning på Herlev hospital, där vi fick förmånen att se deras toppmoderna nya strålkanoner, operationsrobot, samt ett mycket avancerat utbildningscenter. Vid utbildningscentret jobbar man med simuleringsteknik i lokaler och med teknik som exakt motsvarar den som finns på sjukhuset. Med hjälp av dockor som kan både andas och medicineras kan man simulera olika scenarier, som styrs från ett kontrollrum intill övningslokalen. Allt filmas, så att man sedan kan lära av vad som hände under simulationen.  Den avancerade teknik gör att man kan tillrättalägga övningen efter personernas kompetens, och faktisk tar man även ta in team som jobbat länge för att studera hur de fungerar och vad som kan förbättras. Ett så avancerat träningscenter även är en stor fördel vid rekrytering, något som man kan tänka på vid en eventuell regionbildning.

 Efter besöket åkte vi till Christiansborg (den danska riksdagen) för att träffa Ole Hvass och Thor Espersen från SFs centrala partikansli. Vi fick ta del av erfarenheter av regionbildningen, som har varit långt ifrån smärtfri.

Regionsråden har 41 medlemmar, varav ingen har betald tid för sitt uppdrag utöver mötesarvoden. Serdal jobbar till exempel heltid som arbetsförmedlare utöver sitt uppdrag i regionen. Dessutom har regionen ingen rätt att ta ut skatter, utan får endast en given summa av staten. Regionsrådet är endast rådgivande, och får enligt lag inte lägga sig i verksamheten genom direkta beslut. Enligt Serdal Benli gör detta att man som vänsterpolitiker känner sig som gisslan för en borglig politik som förs på nationell nivå. Ett tydligt tecken på att många andra delar hans frustration är att hälften av de folkvalda i regionsråden inte tänker återuppställa vid nästa val.

 Ur ett norrländskt perspektiv bör vi därför vara mycket vaksamma vid utformning av regionsråd, representation, beskattnings- och beslutsrätt. Det är av avgörande demokratisk betydelse att medborgarna känner sig representerade i råden, och att råden har faktisk möjlighet att påverka det konkreta genomförande av våra gemensamma åtaganden inom hälso- sjukvård, regional utveckling och kultur.

Christina Höj Larsen, pol.sek. (v), Landstinget Västernorrland

Landstingsgruppen från Västernorrland träffade kamrater från norra landstingen 4-5 september i Luleå. Temat för träffen var psykiatri, där vi har många frågor gemensamt, bl a hur man åstadkommer bättre samarbete mellan kommun och landsting kring gruppen psykisk sjuka.

Landstinget Norrbotten har ingått ett samarbetsavtal med Luleå och Boden kommun för att hjälpa den utsatta gruppen människor med dubbeldiagnos psykisk sjukdom och missbruk. Gruppen kommer ofta i kläm eftersom det inte sällan krävs drogfrihet innan behandling för den psykiska sjukdomen och omvänt. Det uppskattas av ca 1 av 1000 medborgare lider av denna svåra dubbeldiagnos, och förutom stort personligt lidande för detta ofta även med sig kostnader och besvär för det omgivande samhället i form av kriminalitet, våld och störningar.

Samarbetsavtalet mellan landstinget Norrbotten och kommunerna innebär att man förbinder sig till ett gemensamt ansvar för gruppen med dubbeldiagnos. Personal från kommun och landsting arbetar tillsammans i team för att hjälpa personerna med besvär. Arbetsmetoden kallas "case managing" och innebär att man skapar en relation till klienten, där man står kvar oavsett vad som händer. Det finns alltså inget krav på drogfrihet. Detta innebär att man kan fungera som en länk mellan klienten och olika instanser t ex socialkontor, försäkringskassa och vård. Man kan säga att relationen långsamt byggs upp för att kunna fungera som ett drivmedel i strävan efter ett bättre liv. Särskilt intressant är att det tydligt märks på den psykiatriska akutmottagningen att teamen finns i dessa kommuner. Personer som ofta har besökt akuten, avgiftats och sedan åkt ut igen, kommer nu inte längre till akuten. De får i stället hjälp i sin närmiljö av sitt team.

Från ett Västernorrlandsperspektiv går det att känna igen delar av metoden från mottagningen i Kramfors, där man har fått mycket beröm för sitt arbete med psykisk sjuka.

Det kan finnas anledning att fundera på vilka andra grupper i samhället som kan behöva hjälp i teamform, och hur vi bättre åstadkommer att sätta patienten i centrum för gemensamma insatser i samarbete mellan kommuner och landsting. Till exempel kan äldre multisjuka eller funktionshindrade i framtiden tänkas få bättre stöd om vi blir bättre på att tillämpa helhetssyn.

 Som avslutning på träffen hölls en mycket välbesökt presskonferens, där gruppledarna från de fyra norra länen berättade om vårt gemensamma arbete. Inte oväntat var journalisterna a även mycket intresserade av regionfrågan som ju splittrar våra län, en fråga som vi även diskuterade en del själva under träffen.

 Som alltid kändes det mycket givande att träffa kamrater från andra landsting, eftersom vi ju kämpar med de samma frågor och bekymmer kring ekonomi, minskande skatteunderlag och ökande medicinska kostnader.

Christina Höj Larsen, pol. sek. (V) Landstinget Västernorrland

För två veckor sedan presenterade Vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna ett eget förslag till förändringar inom sjukvården som ska leda till förbättringar och besparingar.
Förslaget vilar på grundtanken om tre akutsjukhus i länet: att dessa är viktiga för medborgarna och att vi i majoriteten önskar att behålla dessa tre även i fortsättningen.

Samtidigt flåsar ekonomin oss i nacken: underskotten för den somatiska slutenvården ökar, och omedelbara åtgärder för att spara krävs. Oppositionen står som alltid beredd på sidolinjen och kräver snabba lösningar i form av indragna vårdavdelningar eller akutsjukvård i länets norra delar.

Men för oss i Vänsterpartiet är frågan: Hur skapar vi en effektiv och trygg vård för medborgaren där resurserna nyttjas på bästa sätt? Och hur garanterar vi att alla medborgare får nyttja efter behov och bidra efter förmåga?

 När vi granskar siffrorna för landstinget Västernorrland och jämför oss med övriga skogslän ser vi att kostnaden per medborgare för somatisk slutenvård är högre hos oss än genomsnittet för skogslänen. Skillnaden uppgår till nästan 300 Mkr om man utgår från siffrorna från 2006. Målet är att vi ska komma ner till skogslänsgenomsnittet 2012.

 En anledning till att vår vård är dyrare är naturligtvis att vi har valt att ha tre akutsjukhus. Men vi är beredda att betala en del för denna service till medborgarna. För vi tycker att det är ett viktigt sätt att garantera trygg och jämlik vård till alla i länet.

Istället väljer vi att lyssna till operationssalsutredningen som visar att vi har högre bemanning inom slutenvården än i jämförbara landsting. Här måste vi komma ner till en bemanningsnivå som liknar den i övriga skogslänen. Vi måste nyttja alla resurser effektivare i vårdprocesserna: personal, lokaler, medicin och hjälpmedel. Vi måste åstadkomma större nytta för medborgarnas skattepengar.

 Oppositionens mantra har hittills varit att privatisera eller entreprenadisera så mycket verksamhet som möjligt.

Vi i Vänsterpartiet tycker däremot att det är av yttersta vikt att vi behåller den demokratiska insyn, påverkan och styrning som det innebär att ha en landstingsägd vård. Vi tror att medborgaren garanteras bästa möjliga vård och service i ett öppet och demokratisk system med gemensamt ägande. Vi tror inte att medborgarens intressen tas bäst tillvara i slutna styrelserum, utan i öppna demokratiska forum som till exempel landstingsfullmäktige.

 Samtidigt måste vi våga tänka nytt och annorlunda. Vi vet att det i hälso- sjukvården finns mycket kompetent och kunnig personal, som i sitt dagliga arbete ser möjligheter och förändringspotential som vi inte ser från vår politiska horisont. Denna potential är det dags att ta till vara!

 Från Vänsterpartiets sida står det klart att vi är beredda att ta klivet ut i en plattare organisationsform. Vi är beredda att lyssna och lära av medarbetarna i organisationen och vill även lägga ut budget och ansvar till de enskilda verksamheterna.

Allt för att uppnå en öppen och flexibel vårdkedja, där alla resurser nyttjas optimalt för medborgarnas bästa.

Susanne Sundqvist, vice ordförande i Hälso- sjukvårdsdelegationen

Staten tjänar miljardbelopp på färre sjukskrivna. Under förra året minskade antalet sjukpenningdagar med närmare 13 procent jämfört med 2006. Det gjorde att statens kostnader minskade med fem miljarder kronor.

Ohälsotalet minskade under året med 1,6 dagar till 38,3. Därmed återstår drygt en dag till Försäkringskassans mål på 37 sjukdagar per person och år i slutet av det här året. Vilket kan jämföras med ohälsotalet i november 2003 som låg på 43,2 dagar.

Ohälsotalet visar antalet utbetalda nettodagar under en 12-månadersperiod med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning per person mellan 16 och 64 år.

Under 2007 blev det cirka 30.000 färre sjukfall än under året innan. Antalet sjukpenningdagar var nästan 13 procent färre jämfört med 2006. Kostnaden för staten har därmed minskat från 30 till 25 miljarder kronor. I december år 2004 var motsvarande siffra drygt 40 miljarder kronor.

Även antalet sjuk- och aktivitetsersättningar (det som tidigare kallades för förtidspension) minskade under 2007. Inklusive den numera tidsbegränsade förtidspensionen blev den totala kostnadsminskningen för staten ungefär 6,5 miljarder kronor under förra året.

Förändringen i ohälsotal med mera presenterades i Försäkringskassan rapport för 2007. Något som högerregeringen också har observerat. Socialminister Christina Husmark Pehrsson är naturligtvis nöjd med att kostnader för sjukskrivningarna har minskat. 

Men att tro att folk skulle må bättre är en sanning med viss modifikation, det handlar snarare om att sjuka inte längre bedöms lika sjuka som tidigare. Åtgärder för att minska ohälsotalet har genom åren i huvudsak handlat om en hetsjakt mot sjuka.

Sjukpenningen har sänkts, möjligheten att få sjukpenning har stramats åt och sjukintyg från första dagen har införts, för att nu bara nämna en del av alla försämringar som drabbat sjuka under senare år.

Och hetsen fortsätter. I mars tilldelades läkarkåren en handbok på hur lång sjukskrivingsperioden ska vara för olika sjukdomstillstånd. Exempelvis ska ryggskott rendera 1-14 dagars sjukskrivning vid lätta och medeltunga arbeten, och 7 till 28 dagar vid tunga arbeten.

Hjärtinfarkt medför 14 till 28 dagars sjukskrivning på heltid och därefter lika länge på halvtid. Akut astmaanfall och infektioner ger 1 till 10 dagars sjukskrivning. Sjukdomar, värk och oro ska generaliseras, trots att det är individuellt problem av varje som hamnar i den situationen.

Inget talar för att svenska folket "mår bättre", snarare tvärtom. Hetsen mot sjuka har gjort att folk inte längre vågar eller har råd att sjukskriva sig. Allt fler hamnar också i dilemmat att räknas som frisk av kassan men är för sjuk för att söka jobb på Arbetsförmedlingen och tvingas därmed söka socialbidrag. 

Därför kan ingen glädjas åt att ohälsotalen sjunker. Notan av att fösa alla problem på framtiden kommer att bli dyr. Men högerregeringen är nöjd när utfallet från hetsjakten på sjuka motsvarar den summa staten förlorar på att förmögenhetsskatten slopats.

Det är så det är tänkt, sjuka och arbetslösa ska betala skattesänkningar för rika. Ett klassamhälle som förvaltas med bravur av högerregeringen.

Mats Hedell, distriktsordförande

Under helgen 6-8 juni löpte Vänsterpartiets 37:e kongress av stapeln i Norrköping. Delegationen från Västernorrland deltog med stor behållning.

Se flera bilder under fliken bildgalleri!

Utförliga rapporter från kongressen kommer snart.

Bland annat behandlades 2 motioner av Torsten Laxvik från Västernorrland.Vi tog även del av livliga diskussioner kring allt från fildelning till slöjförbud och inspirerades på seminarier kring hälso- sjukvård, skola och förankringsarbete.

Se flera bilder under fliken bildgalleri!

– Ingen ska behöva bli sjuk av att tillverka det som behövs för att vi ska bli friska. Kläder och utrustning som används i sjukvården ska inte vara producerade av barn som tvingas jobba i stället för att gå skola eller arbetare med svältlöner som hanterar farliga gifter, säger Susanne Sundqvist, gruppledare i Västernorrland.

 Vänsterpartiets landstingspolitiker i Norrland har träffats i Umeå den 6-7 september. De har gjort studiebesök på NUS och diskuterat gemensamma frågor. Bland annat har de tagit upp det självklara att de som arbetar i fabrikerna som gör varor till sjukvården ska ha villkor som vi kan acceptera åt oss själva. Enligt organisationen SwedWatch kan i dag vissa produkter vara producerade av vuxna och barn som jobbar 14 timmar om dagen, sex dagar i veckan.

 De stora landstingen tar under hösten fram riktlinjer för hur man kan ställa krav så att leverantörerna respekterar till exempel FN:s barnkonvention, ILO:s konventioner och arbetsmarknadslagarna i tillverkningslandet. Det är nåt som vänsterpartisterna välkomnar. Grovt räknat upphandlar landstingen i Norrland för ca 1 miljard per år.

 – Vi vill att sjukvårdens leverantörer ska leva upp till bestämda sociala krav. Inget barnaarbete, vettig arbetsmiljö och respekt för fackliga rättigheter till exempel. Därför kommer vi att arbeta för att även landstingen i norr skaförbättra sina inköp så att vi handlar av företag som har en vettig syn på sin personal, på fackliga rättigheter och på vikten av miljöhänsyn, berättar Sundqvist.

– Det måste gå att köpa varor från fattiga länder på ett sätt som gynnar ekonomisk, ekologisk och social utveckling, anser hon.

 Uppmanar riksdagen att underlätta för sociala krav i upphandlingarna

Riksdagen ska i höst besluta om förändringar i lagen om offentlig upphandling. Vänsterpartiets landstingspolitiker i Norrland är eniga i sin uppmaning till alla riksdagsledamöter att förbättra möjligheterna att ställa sociala krav i upphandlingarna:

• Gör det lättare för de offentliga myndigheterna att köpa varor som är producerade under rimliga villkor, dvs utan barnarbete, giftiga miljöer, svältlöner och olagliga anställningsvillkor.
• Ge de offentliga upphandlarna bättre möjligheter att handla enbart från företag i fattiga länder som respekterar mänskliga rättigheter, internationella konventioner och landets lagar.
• Lagen ska ge goda möjligheter att hindra konkurrens från företag som använder barnarbete, har 12-14 timmars arbetsdagar och struntar i självklara åtgärder för en vettig arbetsmiljö.

 För mer information, kontakta:

Susanne Sundqvist, gruppledare Västernorrland.

[email protected]

klicka här, så får Du veta.

• Heltider för landstingets personal.
• Familjecentraler som stöd för barnfamiljer i samverkan mellan kommun och landsting.
• Avgiftsfri sjukvård för barn och ungdomar.
• Avgiftsfri vård hos distriktssköterska för alla.
• Mer samverkan mellan landstinget och kommunerna.

Så här vill Vänsterpartiet ha det:

Vänsterpartiets landstingsgrupp ska verka för en solidariskt skattefinansierad verksamhet. Jämlikhet och rättvisa ska ligga till grund för våra ställningstaganden.

Näringsliv, turism och småföretagande är viktiga verksamheter, för att människor ska kunna leva och bo i hela vårt län. Hälsoklyftorna har ökat drastiskt. Allt fler sjukskrivs på grund av överansträngning och utbrändhet.

Vi ska arbeta för att bli lika bra på att förebygga ohälsa, som att behandla den.

Vi ska därför utveckla friskvården än mer.

Vi vill förbättra och utveckla akutsjukvården. Vi ska i hela länet ha välutrustade ambulanser och bemanna dem med kompetent personal, som börjar behandlingen direkt i hemmet,eller på olycksplatsen.

Den psykiatriska vården i länet är underdimensionerad och måste förbättras.

Även tänder och munhåla tillhör kroppen. Därför kräver vi att tandvården ska inrymmas i den ordinarie hälso- och sjukvårdsverksamheten och därmed omfattas av högkostnadsskyddet.

         SJUKVÅRDEN

·        Bättre tillgänglighet, bemötande, flöde i organisationen

         är vårt viktigaste  mål.

·        Vårdgarantin medför att köerna nu ska minska.

·        Gemensam länskö för operationer.

·        Psykosocial- och specialistkompetens, ska finnas inom

         primärvården.

·        Vi ska jobba för ett bra samarbete mellan landsting

         och kommun.

·        Vi ska satsa på förebyggande hälsovård.

·        De växande klassklyftorna inom hälsovården, måste

         bekämpas.

·        Arbeta förebyggande i samverkan med kommunerna,

         för barn och ungdomar.

·        Vi står öppna för att införa alternativa 

         behandlingsformer inom vården.

         Österåsen är ett bra exempel, som ser till hela

         människan, när det gäller vård och rehabilitering.

         PSYKIATRIN

·        Barn och ungdomars psykiska hälsa måste prioriteras

         genom samarbete mellan kommun och landsting.

·        Köerna till barn och ungdomspsykiatrin ska kortas.

·        Möjligheterna till sluten vård för unga, ska bli bättre.

·        Basen för allt psykiatriskt arbete ska ligga i den öppna

        vården och byggas upp lokalt med kommunerna i syfte

        att öka den psykiska hälsan.

        I länets alla kommuner, ska det finnas vuxen-

         psykiatriska mobila team. När slutenvård är

         nödvändigt, ska den ges så nära patienten

         som möjligt.

         TANDVÅRDEN

·        Vi vill fortsätta att driva tandvårdsfrågan på nationell

         nivå, eftersom landstingsfullmäktige inte kan fatta

         beslut i frågan.

·        Tandvård ska inte vara en klassfråga.

Det är viktigt att höja statusen på de kvinnodominerade vårdyrkena för att lösa personalbristen. Arbetstidsförkortning är också en viktig fråga. Höjd status och arbetstidsförkortning skapar fler arbetstillfällen, färre sjukskrivningar och lockar även de unga till vården.

          PERSONAL

 ·        Fasta anställningar ska vara normen.

·        Vidareutbildning ska vara en självklarhet för all 

         personal inom vården.

·        Vi ska ta vara på våra invandrares kompetenser

         inom vård och omsorg.

·        Vi ska föra ner beslutanderätt till kliniker och

         avdelningar och låta varje arbetslag skapa s.k.

         frizoner, där de själva formar och utvecklar

         arbetsplatsen och styr den egna verksamheten.

·        Delaktighet skapar arbetsglädje, färre sjukskriv-

         ningar resulterar i bättre vård och bemötande.

·        Den personalpolitiska plattformen som givit bra

         resultat, skall reformeras, utvecklas, och bli

         ännu bättre.

·        Vi vill satsa på förbättrat ledarskap genom

         utbildning och stöttning av chefer och ledare.

·        Vi vill arbeta för ett bättre kompetensutnyttjande

         i organisationen.

         UTBILDNING         

         Vi vill verka för och utveckla:

·        Folkhögskolorna, där människor ges möjlighet till kunskapslyft  och

         personlig utveckling.

·        Kvalificerad yrkesutbildning (KY), en utbildningsform som   ger

         ökad kompetens.         

·        Mittuniversitetet, där utbildning inom främst vårdsektorn ska prioriteras.

·        Forskning och Utveckling (FoU), så att verksamheten stöder personalens

         kompetensutveckling och bli en avgörande faktor för nyrekrytering.