I hela Sollefteå kommun har vi under många år satsat på nya och renoverade skolor.
Under de senaste tio åren har flera översyner av skolornas lokaler gjorts. Vid de två sista översynerna så förtätades skolorna i tätorten och lokalytorna minskade.
I glesbygden är det svårare eftersom restiderna för elever och personal ökar. I varje översyn har det konstaterats att vi i Sollefteå lägger stora resurser på lokaler på bekostnad av lärare i skolan.
Trots satsningar på glesbygdsskolor så har antalet människor i glesbygden inte ökad. I tätorten är det trångt i förskolor och skolor, medan det är glest i på landsbygden.
Statens ökade krav på skolledare, lärare och elevernas kunskaper medför stora kostnader utan att vi har de resurser som krävs.
För varje satsning på en skola måste någon annan skola få mindre pengar. I år måste alla skolor spara därför att den budget vi är tilldelade inte räcker till.
Vi tycker alla att vi ska satsa mera på skolorna och barnens utbildning i Sollefteå kommun! Men varifrån skall pengarna tas? De tre nämnder som tar mest resurser går med minus i år så någon omfördelning kan knappast ske.
Om vi ska behålla en skola i glesbygden måste alltså andra skolor få mindre pengar eller undervisningstid. Den senare lösningen har vi hitintills inte använt. Det innebär alltså att om vi ska kräva att små skolor ska kunna behållas måste vi kunna anvisa resurser eller omfördelning av personal.
Vi kan inte beordra skolchef och rektor att inte följa lagstiftning och sitt samvete. Skolnämnden som enligt skollagstiftningen är skolhuvudman måste ta sitt ansvar som sätts i en skarp ny lagstiftning.
Vi kan konstatera att storstadsområden växer på bekostnad av landsbygden. Jag ser det som en medveten satsning från regeringen. Varför skall kommunernas och landstingens resurser minskas samtidigt som kraven ökas?
Även klimatfrågan anses vara kommun- och landstingens ekonomiska ansvar (nr 1 av Dagens Samhälle). Samhällsplaneringär ett ansvar för statens, landstingen och kommunerna. Då måste politiken hänga ihop och det behövs därför en tydlig vision om att hela Sverige ska leva samt klimatanpassas.
Landsbygden gynnas inte av skattesänkningar och minskad restaurangmoms. Det blir välfärden som hotas.
Vänsterpartiet har i en rapport ”Håll ihop Sverige” förklarat att det behövs en helt ny strategi för framtiden. Där finns beskrivet hur statens ansvar för hur hela landet skall leva. Ansvaret måste tydliggöras och utvecklas.
Bland annat finns beskrivet hur man underlätta för samhällsservice, det lokala inflytandet över statliga medel, lokala sparbanker för att stärka små företag m m. Det handlar om rättvisa för hela landet. Det behövs en bättre fördelning av de resurser som finns i landet.
För att fördela skattemedel och skapa samarbete krävs en ideologi som håller ihop Sverige. Vår del av landet utnyttjas genom att naturresurser används utan att vi får del av vinsten. Storbolagen skattar ofta inte ens i Sverige.
Vänsterpartiet anser att besluten skall tas så nära människorna som möjligt. Kommunens inkomster består huvudsakligen av kommunalskatt och statliga medel. Vi anser att staten inte ska ställa krav på kommunerna utan att skicka med pengar. Det är vi som bor i små kommuner och glesbygd som är förlorare.
Maj-Lis Andersson, (V) i Sollefteå
Tillsammans med ett tjugotal kollegor från hela landet besöker jag EU-parlamentet. Under en dag följer vi Vänsterpartiets EU-parlamentariker Mikael Gustafsson och diskuterar bland annat möjligheterna att göra skillnad i den tungrodda byråkratin.