Vi måste sluta prata effektivisering och börja prata välfärd
Vi måste sluta prata effektivisering och börja prata välfärd
Region Västernorrlands årsredovisning målar upp en bild av kontroll, utveckling och framtidstro. Men bakom orden döljer sig en annan verklighet – en välfärd som pressas allt hårdare. För vad är det egentligen vi ser?
Vi ser en politik där ekonomin sätts före människan. Där ”budget i balans” väger tyngre än vård i tid. När vårdköerna växer och tillgängligheten brister, då räcker det inte att tala om effektiviseringar. Välfärden är inte ett företag – den är ett löfte till medborgarna.
Roten till det onda, den pressade ekonomin, är en nationell ekonomisk politik som favoriserar låga skatter för de som redan har det gott ställt, före en jämlik välfärd för alla. Varför ska låginkomsttagare relativ betala mångfaldigt mer för vården och välfärden än de som tjänar stora pengar? Det är INTE jämlikt.
Det rimmar dåligt med Hälso- och sjukvårdslagen portalparagraf 3 kap 1 §:
Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
Ordet demografi nämns fyra gånger i årsredovisningen. Ett ord som är regionens kanske största utmaning. Och då inte bara i form av befolkningsframskrivningens åldersfördelning. Som regionplanen pratar om.
Demografi handlar även om densitet och geografisk spridning. Genom att slå ihop länets demografi till en befolkningsframskrivning, slipper man prata om glesare befolkade delar av länet.
Ordet glesbygd nämns inte ens i årsredovisningen.
I en not till nedre grafen på sidan 46 finns ordet glesbygdsersättning. Som en not.
Är det så här majoriteten ser på länets innevånare i glesare befolkade delarna. Som noter till innehållet?
Vi ser nämligen en centralisering som riskerar att slå sönder tryggheten i hela länet. När vård flyttas bort från mindre orter försvinner inte bara service – utan också jämlikhet. Ska din tillgång till vård avgöras av var du bor?
Men Norrland är egentligen inte fattigt. Vänsterpartiet har skarpa förslag för hur regioner och kommuner med sviktande befolkningsunderlag kan få en rättmätig del av de inkomster som Norrlands naturresurser genererar. Norrland i centrum handlar om hur skatteintäkter för naturresurserna ska hamna lokalt där produktionen och brytningen sker. Samtidigt lyfts digitalisering och AI fram som lösningen på nästan allt. Men enligt Vetenskapsrådet är nyttan ofta osäker och svår att mäta, särskilt i stora offentliga system. Teknik kan vara ett stöd – men den kan aldrig ersätta människor. När vård blir en app riskerar de mest utsatta att lämnas utanför.
Och just där ligger en av de största bristerna: ojämlikheten. Alla har inte digital kompetens, alla kan inte navigera i appar och system. En välfärd som kräver det är inte jämlik – den är exkluderande. Här gäller det att inte låta entusiasmen ta över utan gå fram med försiktighet.
Bakom orden om ”effektivisering” döljer sig också en annan verklighet: en pressad personal.
När resurser ska sparas och processer optimeras är det människor som får bära konsekvenserna. Forskning visar dessutom att offentlig sektor redan har svårt att hinna med digital utveckling och saknar kompetens. Lösningen är inte mer press – utan bättre villkor.
Till sist: rapporten erkänner själv att målen för tillgänglighet inte nås. Ändå presenteras utvecklingen som positiv. Det är en farlig berättelse. För utan en ärlig problembild kan vi heller inte lösa problemen.
Vi behöver en annan riktning.
En vård som styrs efter behov – inte efter kalkyler.
En politik som sätter jämlikhet före effektivitet.
Och en välfärd som bygger på människor – inte på modeller.
Det handlar inte om siffror.
Det handlar om vilket samhälle vi vill ha.
Hasse Wiklund, gruppledare för Vänsterpartiet Västernorrland
Detta var ett anförande om Region Västernorrlands årsredovisning för 2025





