Rapport från besök i EU-parlamentet
Tillsammans med ett tjugotal kollegor från hela landet besöker jag EU-parlamentet. Under en dag följer vi Vänsterpartiets EU-parlamentariker Mikael Gustafsson och diskuterar bland annat möjligheterna att göra skillnad i den tungrodda byråkratin.
-Det är sprickor i de bärande takbjälkarna, berättar Pernilla Jourdé, vår guide från EU-parlamentets besöksservice. Hon syftar på plenisalen som vi därför inte får besöka, men sanningen är att hela EU-bygget knakar i fogarna. Ska Grekland lämna Euron? Vad händer om de inte gör det? Kommer Storbritannien folkomrösta om ett utträde? Hur går det för Spanien? Cypern? Italien? Vad blir konsekvensen när fascismen växer?
-EU-krisen blir utan tvekan fokusfrågan i valrörelsen, säger Mikael Gustafsson. Krisen kommer inte att vara över innan dess. Här i Bryssel kan man diskutera den höga ungdomsarbetslösheten, men man gör inget åt grundproblemet. Man blundar för att de kraftiga nedskärningarna i krisländernas välfärd förvärrar situationen.
Mikael Gustafsson har nu varit EU-parlamentariker i lite mer än ett år. Han kastades in i arbetet efter att Eva-Britt Svensson tvingades lämna sitt uppdrag av hälsoskäl. De tre första månaderna, innan han kom in i arbetstempot och rutinerna, beskriver han som ett totalt mörker.
-Men det är ett fruktansvärt roligt uppdrag. Jag får hålla på med jämställdhet och miljö, vilket jag tycker är de allra viktigaste frågorna. Ibland är det oerhört frustrerande med all byråkrati, men det är viktigt att Vänsterpartiet finns här.
Mikael Gustafsson nämner flera gånger att vi måste kunna hålla två bollar i luften. Dels ska vi fortsätta föra fram vår EU-kritik, men vi måste också prata om hur vi påverkar politiken i parlamentet.
-Gör ni någon nytta då? frågar Hamsa Demir, min kollega från Bohuslän. Vi andra skrattar lite förläget åt den raka frågan, men Mikael Gustafsson tar den på allvar.
-Som ett EU-kritiskt parti kan vi rapportera om resursslöseriet och den odemokratiska byråkratin. Vi försöker lyfta vänsterperspektivet i varje omröstning och särskilt i jämställdhetsfrågor har vi uppnått goda resultat. Så goda resultat att Mikael Gustafsson och medarbetarna på Vänsterpartiets Brysselkontor frågat sig om de mer konservativa partierna överhuvudtaget vetat vad de röstat för. Nyligen fick de igenom en rapport om finanskrisens effekter på jämställdheten. En rapport som tydligt beskriver hur kvinnor återgår till att stanna hemma för att ta hand om barn, äldre och handikappade när välfärden rustas ner.
EU-valet närmar sigEU-valet närmar sig
EU-parlamentsvalet hålls i maj 2014 och blir en upptakt inför riksdags-, landstings- och kommunvalen som hålls i september samma år.
-De två valrörelserna måste gå hand i hand, säger Mikael Gustafsson. Om vinster i välfärden är huvudfrågan på hemmaplan kan vi belysa hur det i Europa sker en annan typ av privatisering av välfärden i finanskrisens spår. Någon måste ju ta hand om barnen och de äldre och den någon är nästan alltid en kvinna.
Intresset för EU-valet brukar inte vara så stort. Valdeltagandet är i snitt 43,1 procent. I Sverige är det bara hälften så många som röstar i EU-parlamentsvalet som i riksdagsvalet. Även Vänsterpartiet, som annars är duktiga på valarbete, har svårt att mobilisera medlemmarna.
-Delvis tror jag att det beror på att många tror att EU är så krångligt och svårt. Det är synd, för även om det är en otydlig beslutsorganisation här i Bryssel, så är de politiska frågorna ungefär de samma. I valstugan handlar också de flesta frågorna om politik i allmänhet.
Vänsterpartiets kandidatlista och valplattform för EU-valet tas på kongressen i januari 2014. Mikael Gustafsson avslöjar att han kommer att ställa upp i valet om han får partiets förtroende att göra det.
-Men vi måste ta mej fan se till att vi inte bara är en ledamot här nästa period!
// Jenny Norell