Valplattform 2026-2030

Innehåll

1. Ett Sverige och Västernorrland som håller ihop
2. Vänsterpartiet är Sveriges sjukvårdsparti
3. Vård, kultur och livskvalitet på samma villkor
4. Stärkta insatser för psykisk hälsa och funktionsrätt
5. Personalen är vår främsta resurs
6. Ett hållbart Västernorrland som sätter Norrland i centrum
7. Ett Västernorrland som driver den gröna omställningen
8. Företagande
9. För ett rödare Västernorrland

 

1.     Ett Sverige och Västernorrland som håller ihop

I Västernorrland finns människor som varje dag får välfärden att fungera. Det är sjuksköterskor, underskötskor, busschaufförer, kulturarbetare, lärare, tekniker och administratörer. De kämpar för att vi alla ska få den service vi har rätt till och för att Sverige ska fungera. Deras insatser är grunden för ett samhälle som fortfarande håller ihop. Även när politiken har svikit och när man står utan de resurser som krävs för att klara uppdraget.

Efter årtionden av Socialdemokratiska och Moderata regeringars felprioriteringar, av beslut om privatiseringar och underfinansieringar, står vi nu inför en fullständig vårdkris.  En kris som märks i varje väntrum och på varje arbetsplats.

Vi ser konsekvenserna av politiken. En landsbygd som tappat service, trygghet och framtidstro. Det är också framväxten av ett samhälle där människor tvingas ta allt större ansvar för det som borde vara gemensamt.

Men mitt i eländet ser vi också hur den mellanmänskliga kraften vuxit sig starkare. Den finns i styrkan i personalens engagemang, i civilsamhällets solidaritet och i människors vilja att ta hand om varandra. Styrkan som visar att ett bättre samhälle fortfarande är möjligt.

Det är i den kraften som vårt uppdrag i Vänsterpartiet tar form. Vi vill försvara och stärka välfärden. Under decennier har politiska beslut monterat ner den gemensamma välfärden och   resurserna till välfärden försvunnit. Steg för steg sker en utarmning, privatisering för privatisering. I Västernorrland ser vi resultaten tydligt. Ett glesbefolkat län där människor i inlandet får kämpa för vård, kollektivtrafik och samhällsservice som andra tar för given.

När tryggheten och vården privatiseras ökar skillnaderna i förutsättningar mellan de som har och de som inte har. När vårdresurserna går till dem som kan betala mest, är det inte längre behoven som styr. Avståndet mellan makten och människan ökar när politiken tar beslut som raserar grunden för allt vi tror på och i stället ökar ojämlikheten. Och när en trygg akutvård berövas oss ökar maktlösheten och avståndet mellan människor. Ilskan slår rot.

Det är i detta växande avstånd som demokratin utmanas. Demokratin är inget självspelande piano. Den måste försvaras, fördjupas och fyllas med mening varje dag. För oss handlar demokrati inte bara om jämlikhet och jämställdhet, utan också om makten över vardagen och självbestämmande. Att människor ska ha verkligt inflytande över besluten som rör deras liv.

När människor ges verkligt inflytande, och när vi bygger det gemensamma stark igen, då stärks också demokratin. Vänsterpartiet vill bygga samhället starkt igen. Med trygghet, jämlikhet, demokrati och framtidstro som grund.

2.    Vänsterpartiet är Sveriges sjukvårdsparti

VÄNSTERPARTIET VÄSTERNORRLAND GÅR TILL VAL PÅ LÖFTET ATT VERKA FÖR:

• Att Västernorrland ska ha tre fullvärdiga akutsjukhus; Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik
• Att tillräckliga resurser satsas på primärvården för att den ska kunna bli en första linjens sjukvård och undvika onödig specialistvård
• Att alla tre sjukhusen ska ha en basal sjukvård och dygnet-runt-öppen akutvård, inklusive IVA-platser
• Att förlossning och BB erbjuds på alla tre sjukhusen

Tre fullvärdiga akutsjukhus i Västernorrland

Vänsterpartiet vill ha en jämlik vård i hela Västernorrland. Alla ska ha nära till akutvård och få planerad vård inom rimlig tid, oavsett var man bor. Det kräver tre fullvärdiga akutsjukhus med förlossning. En basal akut verksamhet inkluderar anestesi, akut kirurgi, ortopedi, medicin, samt barn- och kvinnosjukvård. Dessutom krävs en stark primärvård och ett system som fördelar resurser efter behov. De strukturer som skapat geografiska orättvisor måste avskaffas. Vi behöver samverkande sjukhus med starka lokala ledningar.

Vi ser det som nödvändigt att innevånare i behov av vård ska spendera så lite tid som möjligt på vägarna och i stället ha rimliga avstånd till sjukhusvård. Det krävs också väl utbyggd ambulanssjukvård och sjuktransporter.

Barnperspektivet

Man måste kunna känna sig trygg med att skaffa barn och leva som en barnfamilj och bygga ett liv i hela Västernorrland. Det gäller dels vid olyckor och vid akut sjukdomstillstånd.  Men även vid behov av inneliggande vård. Det är inte rimligt att små barn ska vårdas långt från hemmet om kompetensen skulle kunna finnas på närmare håll.

• Vi vill att det ska finnas akutmottagningar med barnmedicinsk kompetens på tre sjukhus i Västernorrland
• Vi vill att det ska finnas barnmottagning och barnavdelning på tre sjukhus i Västernorrland

Stoppa privatiseringar och LOV

Sjukvård är en rättighet – inte en vara. Vi vill sätta stopp för privatiseringar och säger nej till vinstdrivna vårdföretag, eftersom deras vinstmaximering stjäl resurser ur det som borde vara gemensamt. Skattepengarna ska gå till vård, inte till aktieutdelningar.

Region Västernorrland behöver ta tillbaka kontrollen över välfärden där så är möjligt. I dag finns Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom primärvården. En lag som gör det möjligt för privata intressen att plocka vinster ur välfärden. Nationellt arbetar Vänsterpartiet för att helt avskaffa LOV, som tvingar regionen att ha vårdval i primärvården. Vårdvalet försvårar regionens möjligheter att planera helheten, eftersom privata aktörer kan etablera sig var som helst där de ser vinst, medan regionen tvingas ta ansvar för allt som inte är lönsamt. Förlorarna blir vårdpersonalen, patienterna och en jämlik primärvård i länet.

• Vi vill avskaffa LOV

Ökat statligt ansvar

De offentliga resurserna finansieras genom skatter och måste fördelas rättvist. Regionerna har olika förutsättningar när det gäller befolkningstäthet, geografi och avstånd till vård. Det ska inte vara upp till varje region att riskera vårdkvaliteten när behoven ökar och resurserna inte räcker.

Vårdens kris är nationell. Lösningen börjar med ett ökat statligt ansvar för grundfinansieringen, så att regioner som Västernorrland kan leva upp till sitt uppdrag. Glesbefolkade regioner med låg skattekraft måste kompenseras – annars cementeras skillnaderna i vård.

I dag pressas regionerna ekonomiskt, bland annat genom att statens bidrag inte indexerats och inte följer kostnadsutvecklingen. Resultatet blir nedskärningar, personalflykt, hyrbemanning och ökade kostnader inom specialistvården. Dyra stafetter som skulle täcka korta behov löper år efter år och förvärrar både arbetsmiljö och ekonomi. Nationellt kräver Vänsterpartiet indexerade och långsiktigt stabila statsbidrag.

• Vi vill se ökat statligt ansvar för grundfinansieringen av vården

Vård efter behov

Behovsprincipen är en av grundpelarna i svensk hälso- och sjukvård. Den innebär att vården ska styras av människors behov, inte av betalningsförmåga eller var det är mest lönsamt att bedriva verksamhet. Ingen ska kunna köpa sig förbi kön och ingen ska få sämre vård för att man bor på fel plats, eller inte har råd med privata försäkringar.

I dag ser verkligheten annorlunda ut. Ett parallellt system har vuxit fram där företag och privatpersoner köper sjukvårdsförsäkringar som ger snabbare tillgång till vård. I praktiken möter dessa försäkringslösningar främst behoven hos de friskaste delarna av befolkningen, medan det offentliga systemet får ta det tyngsta ansvaret. När vårdcentraler blandar offentlig vård med försäkringspatienter finns en risk att behovsprincipen urholkas och att betalningsförmågan styr.

Samtidigt har långvarig underfinansiering skapat ett vårdsystem under hård press. Nedskärningar, centraliseringar och borttagna vårdplatser har lett till ökade kostnader för hyrpersonal, ett skenande tryck på specialistvården och en försvagad primärvård. Inlandet har drabbats särskilt hårt när rätten till trygg akutvård monterats ned.

I Sundsvall har korridorvård länge varit ett normaltillstånd. Personal går på knäna, många slutar och hyrkostnaderna skenar. Patienter tvingas resa längre, vänta längre och acceptera en alltmer ojämlik vård. Det här är raka motsatsen till vård efter behov.

Vänsterpartiet står fast vid att vården i Västernorrland ska vara nära, tillgänglig och säker. Det kräver tre fullvärdiga akutsjukhus. I Sollefteå, Örnsköldsvik och Sundsvall. Det är en grundförutsättning för ett tryggt och hållbart vårdsystem och ett villkor för verklig jämlikhet i hela länet.

Sjukhusen ska ses som tre lika viktiga delar av en helhet. Specialisering kan vara positivt, men aldrig på bekostnad av den nära och akuta vården. Länsklinikerna har skapat onödiga stuprör och ineffektiva beslutsvägar. Närvårdsområdena är ett steg i rätt riktning, men vården behöver en plattare organisation och kortare beslutsvägar för att resurserna ska fördelas där behoven finns.

• Vi vill att vård efter behov ska vara styrande, i hela länet, för alla människor, i alla delar av vården

Människor som faller utanför skyddsnäten

I Sverige och Västernorrland lever många människor med mer komplexa multisystemsjukdomar och kroniska diagnoser. Människor bollas runt i vården, når slutligen vägs ände och ramlar samtidigt ur socialförsäkringssystemet. Bland annat patienter med ME/CFS och postcovid. Trots svåra symtom som extrem trötthet, smärta, hjärndimma och kraftigt nedsatt funktion, saknas många gånger både diagnos, behandling och rehabilitering. ME/CFS och postcovid ifrågasätts i praktiken i vården på grund av okunskap att kunna göra en korrekt diagnos. Forskningen i Sverige hänger inte med och patienter bollas mellan instanser utan att få hjälp. De möts av misstro, okunskap och besvären avfärdas som psykiska. Alltför många hamnar i långvarig sjukskrivning, utförsäkring och social isolering.

Idag möts patienterna av en vård som är nedmonterad eller splittrad. Specialistmottagningar har lagts ned och ansvaret vältrats över på en redan hårt pressad primärvård som saknar resurser och kompetens. Patientföreningar larmar om stort mänskligt lidande och att symtom avfärdas som psykiska, trots dokumenterade biologiska orsaker.

Forskare varnar för att en mycket stor grupp människor idag saknar adekvat vård och att rehabilitering varierar kraftigt över landet. Detta drabbar dem med minst marginaler hårdast. Kvinnor, personer med låg inkomst, samt de som aldrig kan återgå till arbete utan långvarigt stöd. Dessa patientgrupper behöver tas på allvar. Vården måste finna vägar att stötta och samhällets trygghetssystem återupprättas. Rätten till ett värdigt liv måste garanteras.

Vårdpersonal ska ha kunskap om tex ME/CFS och postcovid och kunna erbjuda rätt vård, stöd och remittering. Vården ska också säkerställa rätten till långsiktig rehabilitering och stöd. När människan inte kan ta sig till vården så måste vården ta sig till människan i stället. Vi vill etablera en specialiserad mottagning för patienter med komplexa multisystemsjukdomar som tex ME/CFS och postcovid. Här ska tvärvetenskaplig kompetens finnas; läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer och rehabiliteringsteam som förstår komplexiteten och kan behandla hela patienten och se deras behov. Här skulle Österåsens livsstilsmedicinska center kunna fylla en funktion.

• Vi vill att Region Västernorrland förbättrar kunskapen kring komplexa multisystemsjukdomar och att utbildningssatsningar sker inom primärvården, så att ingen behöver mötas av misstro eller tvingas vänta år på diagnos
• Vi vill etablera en specialiserad mottagning i länet för patienter med komplexa multisystemsjukdomar

Sammanhållna vårdområden

Idag är vården splittrad mellan olika huvudmän; regionen, kommunen och privata vårdgivare. Det skapar stora problem i omhändertagandet av patienterna, som går mellan alla dessa olika aktörer. Det är lätt att människor faller mellan stolar och att omhändertagandet blir sämre.

Vänsterpartiet vill ändra på den splittrade vården i länet. Vi vill samtidigt behålla våra gemensamma verksamheter offentligt styrda, eftersom det är så vi bäst tar tillvara våra resurser. Idag skapar olika budgetramar och stuprörstänk problem mellan region och kommun, då kostnader gärna vältras över på någon annan. Vården och omsorgen blir ojämlik.

Vänsterpartiet har länge drivit frågan att regionen ska etablera sammanhållna vårdområden kring våra sjukhus, likt Norrtäljes 10100. Det innebär att region och kommun samverkar och gemensamt bedriver vård- och omsorgsverksamhet. En organisationsform där kommunal vård och omsorg drivs gemensamt med regional hälso- och sjukvård. Så kapas kostnader och förbättrar omhändertagandet av patienterna. Ett sammanhållet vårdområde skulle innebära en förbättrad samverkan mellan idag skilda kommunala och regionala ansvarsområden. Det är lämpligt att regionen påbörja denna samverkan tillsammans med Sollefteå kommun, för att sen utveckla den i resten av länet.

• Vi vill att Region Västernorrland initierar samarbeten med länets kommuner för att inrätta sammanhållna vårdområden.

Tandvård för alla

Inkomstskillnaderna i Sverige är stora och klyftorna ökar. Idag ser vi att finansieringen via skattemedlen minskat undan för undan och de ökade avgifterna och taxorna drabbar individen. Och hårdast drabbas de som redan har det tuffast.

Detta märks tydligt i tandvården, där ojämlikheten breder ut sig än mer. Skillnaderna mellan olika grupper när det gäller tex klass, kön och ålder ökar. Idag avstår många, trots behov, från att gå till tandläkaren för att det kostar för mycket.  Staten måste skapa jämlika förutsättningar till tandvård i hela Sverige. Tandvårdens avgifter ska inte vara så höga att de hindrar förebyggande behandling och vård.

Vänsterpartiets mål är att tandvården ska vara en del av sjukvårdens högkostnadsskydd. Vi anser att tänderna är en del av kroppen.

Ett systemfel ligger i att privata tandläkare kan välja vilka patienter de tar emot och således välja bort exempelvis barn- och akuttandvård eftersom det är mindre lönsamt. Samtidigt har regionerna ett tydligt ansvar enligt Tandvårdslagen att erbjuda tandvård till de som bor i länet. Och Folktandvården arbetar efter en prioriteringsordning där just barn och akuta patienter kommer först. Eftersom det finns en brist på framför allt tandläkare och tandhygienister leder situationen till att folktandvården oftast bara hinner med barn- och akuttandvård.

Vänsterpartiet kräver att även privat tandvård ska ha samma krav som offentlig tandvård, dvs att ta emot akuttandvård och bedriva barntandvård och tandvård till äldre och multisjuka.

Staten måste ta fram en nationell och långsiktig plan för utbildning till tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister som tar i beaktande utbildningarnas dimensionering och behov av regionala satsningar. 

• Vi vill att tandvården ska vara en del av sjukvårdens högkostnadsskydd
• Vi vill att privat tandvård ska ha samma krav som offentlig tandvård

Tillgänglighet

För att skapa förtroende hos befolkningen måste tillgängligheten till framför allt primärvården förbättras. Inte minst gäller det i inland och glesbygd. Till exempel vill vi förlänga öppettiderna på hälsocentraler, särskilt i områden där avstånden är långa och alternativen få. Vård ska finnas nära och inte kräva flera timmars resa.

Hälsocentraler måste finnas där människor bor. Möjligheten till hembesök behöver byggas ut, inte minst för den som har svårt att ta sig till vården på egen hand.

Uppkomsten av hälsorum i Västernorrland har inneburit fler platser för snabbare och lättare hälso- och sjukvård, där patienten kan boka tid för mottagningsbesök, digitala vårdmöten och rådgivning. Här erbjuds bland annat hälsofrämjande insatser, undersökningar vid specifika åldrar, behandling av vanliga sjukdomar samt provtagning.

Vi vägrar acceptera att människor lämnas efter på grund av geografi, ekonomi eller bemanningskris.

• Vi vill omfördela resurser till primärvården för att garantera snabb kontakt och tid för hjälp

Ambulanssjukvården

Ambulanssjukvården i Västernorrland är en grundsten för tryggheten i hela länet. I ett område med långa avstånd och bitvis mycket dåliga vägar är en trygg ambulansvård avgörande. Ambulansen står ofta för första hjälpen vid olyckor, akuta sjukdomar, eller när den vanliga vården ligger för långt bort. I många fall avgör tillgänglighet till ambulans och deras snabbhet om liv kan räddas, eller stora vårdbehov kan tillgodoses.

Ambulanssjukvården ska ha resurser att ge adekvat akutvård redan på plats med smärtlindring, bedömning och första vårdinsatser. Det kräver rätt utrustning, utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling.

I Västernorrland finns elva ambulansstationer, och fordonen är vanligtvis bemannade med två medarbetare. Antingen två sjuksköterskor, eller en sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Men när sjuksköterskor saknas, tvingas fordon stå stilla, vilket i praktiken betyder att vården blir otillgänglig för invånare, särskilt i inland och glesbygd.

Region Västernorrlands ambulansverksamheten lider av personalbrist. Under 2025 ställdes över 660 ambulansfärder in på grund av att det saknas sjuksköterskor för att bemanna fordonen. Behovet förväntas nu bara öka som följd av att akutsjukvården i Sollefteå avvecklas. Risken för att människor inte ska få vård i tid ökar som en konsekvens. När bemanningen brister blir också patientsäkerheten lidande. I värsta fall blir ambulansen aldrig bli skickad, eller tvingas skickas med underbemanning. Regionen måste garantera att varje ambulans är bemannad med kompetent personal dygnet runt. Det krävs aktiv rekrytering, god arbetsmiljö, rimlig arbetstid och attraktiva villkor för att behålla och rekrytera ambulanssjuksköterskor och ambulanssjukvårdare. Arbetstiderna måste medge reell vila mellan arbetspassen.

Personalen beskriver en arbetsmiljö fylld av press och stress. Hot och våld mot ambulanspersonal i tjänst har ytterligare ökat belastningen och riskerna i yrket.

Situationen i ambulanssjukvården påverkar inte bara personalen och enskilda patienter. Det påverkar hela samhället när tryggheten och tilliten till akutvården ifrågasätts. Människors möjlighet att bo och verka i hela länet påverkas till det sämre. För barn, äldre, funktionsnedsatta och människor utan bil, blir risken att aldrig hinna fram med ambulans många gånger större.

Vänsterpartiet vill stärka ambulanssjukvården, både utifrån nuvarande och kommande behov. Den ska ses som en samhälls‑ och trygghetsresurs. Inte utgöra en kostnad vi kan skära ner på. Den är en del av rätten till en jämlik vård.

• Vi vill att regionen ska attrahera ambulanspersonal genom att erbjuda en bra arbetsmiljö, bra arbetstidsmodell och konkurrenskraftiga löner
• Vi vill att Region Västernorrland ska satsa på luftburna transporter. Samverkan kan ske med närliggande regioner för att få tillgång till ambulanshelikopter

 

Rättvisa sjukresor – för en fungerande vårdinfrastruktur

I ett län som Västernorrland med stora avstånd, glesbygd och spridda samhällen, är sjukresor och färdtjänst en avgörande del av vårdstrukturen. För många utgör sjukresan förutsättningen för att kunna ta sig till vård och behandling.

Bussar, tåg, taxi och ersättning för egen bil är alla tänkta att ge invånarna trygg tillgång till vård, oavsett var man bor. För barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och människor utan bil eller ekonomiska marginaler är fungerande och billiga resor ofta det som avgör om vård över huvud taget är möjlig.

De senaste två mandatperiodernas centraliseringar och nedmonteringar har inneburit allt längre, dyrare och osäkrare resor för vissa invånare. De hårdast drabbade är de som redan är mest utsatta; barnfamiljer, äldre, låginkomsttagare och de som lever längst bort från vården.

Sjukresor måste ses som en integrerad del av vården. När vårdinrättningarna hamnar längre från invånarna ökar både kostnader, ojämlikhet och klimatavtryck. Det krävs politiska förändringar som säkerställer att alla i länet får jämlik tillgång till vård, oavsett bostadsort, inkomst och förutsättningar.

Regionen behöver, i samverkan med kommunerna, säkra en trygg tillgång på taxi och specialfordon i länet. Taxi och specialfordon måste vara tillgängliga dygnet runt, året runt i alla kommuner. Fler ska ha rätt till taxi i glesbygd där buss och tåg inte är realistiska alternativ.

• Vi vill stoppa vårdcentraliseringar som ökar avstånden och ökar risken för människor
• Vi vill se en plan för att stärka vården i inlandet och glesbygden
• Vi vill att alla som besöker vården för sjukvård och viss tandvård ska ha rätt till sjukresa

Nära vård

Hela Sverige är i behov av ett nytt sätt att tänka kring vård. Vi lever längre, ofta med flera sjukdomstillstånd som man tidigare dog av. Samtidigt minskar andelen människor i arbetsför ålder. Allt färre ska alltså ta hand om allt fler. Här måste vi vara smarta och arbeta förebyggande.

Idag vårdas många på sjukhus som skulle kunna vårdas inom primärvården eller i hemmet. Sjukhusvård är dyrt och det här gör att sjukvården inte använder pengarna på det effektivaste sättet. Primärvården måste stärkas för att kunna ta hand om människor så de inte behöver besöka sjukhus. Och slussa dem med behov av sjukhusvård dit när det behövs.  Vård i hemmet behöver utvecklas i samverkan med kommunernas hemsjukvård. Sammanhållna vårdområden skulle underlätta samverkan mellan kommunerna och regionen.

Västernorrland är sämst i klassen på att jobba på det här sättet. Vi har bland Sveriges mest överbelastade sjukhusvård. Och samtidigt Sveriges mest underfinansierade primärvård. Västernorrland är alltså i skriande behov av att få till denna tankevända inom vården. Det behövs ett nära samarbete mellan primärvård och specialistsjukvård. Primärvård bedrivs både av regionens och privata vårdgivares hälsocentraler, samt av kommunernas hemsjukvård. Där behövs det en mycket bättre samordning mellan regionens och kommunernas insatser.  Många människor faller idag mellan stolarna, särskilt äldre och personer med sammansatta behov. Det är ovärdigt. Samverkan måste prioriteras.

• Vi vill stärka finansieringen av primärvården, så att den är tillgänglig och klarar av den största delen av vårdbehovet

Ny teknik för att göra vården mer tillgänglig och jämlik

Den snabba teknikutvecklingen har skapat helt nya möjligheter både för patienter och för vården. För många innebär digitala vårdmöten och distanskontakter att man kan få stöd och behandling utan att behöva resa långt, oavsett om man bor på landsbygd eller i tätort. Det gör det också möjligt för regionen att använda vårdpersonalens kompetens mer effektivt, och att ge bättre kontinuitet i vården.

Samtidigt skapar både teknikutvecklingen och den ökande resursbristen ett starkt tryck på vården att kunna erbjuda jämlik vård i hela regionen och att samtidigt hålla jämna steg med de tekniska krav som ställs.

Det är därför avgörande att digitala lösningar fungerar som ett komplement och verkligen underlättar kontakten med vården, inte ersätter eller försvårar den. Alla patienter ska ha trygga och tillgängliga kontaktvägar, även de som av olika skäl inte kan, eller vill använda digital teknik. Ny teknik ska bidra till ökad tillgänglighet, bättre kontinuitet och mer närvarande vård och inte leda till att människor drar sig för att söka hjälp.

• Vi vill se utökade möjligheter till självmonitorering och digitala besök
• Vi vill att digital kompetens inte ska få vara avgörande för att få vård

En stark primärvård med bred kompetens

I hälso- och sjukvården är det hälsocentralerna som är basen för primärvården.  De ska utgöra den första naturliga instansen för alla som är i behov av vård som inte är akut.

Det är viktigt att primärvården har bred kompetens med alla nödvändiga professioner. Regionen har ett helhetsansvar att tillhandahålla grundläggande vård för dig som individ. Uppdraget är också att ge rehabilitering, psykosociala och hälsofrämjande insatser.

De senaste mandatperiodernas politiska prioritering har inte avsatt tillräckliga resurser till primärvården, varför problemen med otillgänglighet växt och specialistvården är överbelastad. Först när primärvården fått tillräckligt väl fungerande verksamhet, kommer vi kunna se att avlastning av specialistvården kan ske.

• Vi vill avsätta resurser för att bredda kompetensen inom primärvården

Specialiserad sjukhusvård

Normalt sett behöver en människa specialiserad sjukhusvård få gånger under en livstid. Det mesta av invånarnas behov av vård ska kunna mötas i primärvården. Idag är primärvården underfinansierad och specialistvården överbelastad.

Ur samhällsresursperspektiv kan viss specialistvård finnas tillgänglig på färre ställen i länet. Vi i Vänsterpartiet ser dock att behovet kräver minst tre fullt utvecklade och fungerande akutsjukhus i länet. Där goda och trygga transportmöjligheter till vård vid andra sjukhus måste säkerställas.

Specialiserad sjukhusvård kräver vana och erfarenhet hos personalen som ska möta och behandla patienterna. Idag är det en utmaning att ha rätt bemanning på varje sjukhus. Men med rätt politik, resurser och styrning finns alla förutsättningar att fortsätta att bygga långsiktigt för att säkra framtidens personalbehov.

Beroendet av hyrpersonal behöver brytas. Vänsterpartiet anser att en av de allra viktigaste frågorna är att behålla befintlig personal samt locka, rekrytera och vidareutbilda fler fast anställda i vården.  Vårdens personal är dess hjärta och måste behandlas därefter.

• Vi vill att grundläggande specialistkompetens ska finnas på alla tre sjukhusen
• Vi vill att sjukhusen utvecklar olika specialistområden som tillsammans stärker hela länets vård
• Vi vill anställa fast personal med bra villkor, stabila scheman och möjligheter till utveckling

Palliativ vård

Vården behöver bli bättre på att erbjuda och samordna den palliativa vården kring både patienter och anhöriga. Här behöver samverkan ske mellan region och kommun och med sikte på en nära och personcentrerad vårdkedja.

Vi behöver också delvis förändra vårt synsätt på vad som är palliativ vård, från att vara vård i livets slutskede till att se det som livsförlängande vård. I takt med den snabba utvecklingen av både läkemedel och behandlingsmetoder är det idag möjligt att leva med palliativ vård och ha ett gott liv under många år. Samtidigt är det viktigt att alltid ha fokus på människors rätt att dö värdigt. Här behöver rätten till psykologkontakt och samtalsstöd stärkas i slutet av livet, både för patient och anhöriga.

Vänsterpartiet vill särskilt lyfta den ömmande pediatriskt palliativa vården. Idag finns skillnader i vilken utsträckning palliativ hemsjukvård erbjuds barn i hemmet. Vi behöver ett sammanhållet arbetssätt och en organisation för att säkerställa en jämlik palliativ hemsjukvård av barn, unga och vuxna i länet. Framför allt kan skillnader ses mellan stad och landsbygd.

• Vi vill stärka rätten till psykologkontakt och samtalsstöd i slutet av livet
• Vi vill att palliativ hemsjukvård ska erbjudas jämlikt i hela Västernorrland

3.     Vård, kultur och livskvalitet på samma villkor

VÄNSTERPARTIET VÄSTERNORRLAND GÅR TILL VAL PÅ LÖFTET ATT VERKA FÖR:

• Att kvinnor över 74 år som är oroliga för bröstcancer ska erbjudas avgiftsfri mammografi
• Att papperslösas rätt till vård och tolk ska garanteras
• Att resurser avsätts för renovering av Österåsens lokaler och fastigheter
• Att vidareutveckla Livsstilsmedicin Österåsen och informera bättre om att de finns

I Västernorrland ska vård och livskvalitet inte avgöras av din plånbok, ditt postnummer eller vem du är. Behoven ska styra. Jämlik hälsa handlar om mer än sjukvård. Den börjar i vardagen, i trygghet, rörelse, kultur och natur.

Vänsterpartiet vill skapa en sjukvårdsregion som på allvar satsar på förebyggande folkhälsa och en trygg nära vård som går att lita på.

Vården ska vara fri från diskriminering och möta människor där de är. Alla ska kunna förstå hur vården fungerar, finna kontaktvägar och rätt vårdinstans och bli förstådda i vården-oavsett språk, bakgrund eller livssituation. Asylsökande och papperslösa ska kunna söka vård i region Västernorrland utan rädsla för angiveri.

Kvinnor betalar ett högre pris i form av ohälsa och sjukskrivningar och kvinnors hälsa behöver prioriteras. Det behövs ökade satsningar för att möta upp mot de nationella riktlinjerna för klimakterierådgivning. Vi vill också öka förståelsen bland både invånare och vårdpersonal om det viktiga arbetet med att motverka mäns våld mot kvinnor. Vi vill öka kunskapen om MIKA-mottagningarna i länet. Transpersoners hälsa ska tas på allvar i regionen och vi ska säkerställa rättssäker vård vid könsdysfori.

Psykisk ohälsa är ett stort problem idag. Vi vill förbättra den psykiska hälsan för hela befolkningen och utveckla beroendevården – inklusive spelberoende och stöd för äldre. Tillsammans kan vi skapa en vård och ett Västernorrland att vara stolta över.

Förebyggande hälsovård och folkhälsa

Att arbeta förebyggande är en av de viktigaste och mest långsiktigt hållbara insatserna i vården. Det är en investering i framtida generationers hälsa och välmående. Det finns gedigen forskning om vad som stärker eller försämrar hälsan, och den kunskapen måste användas bättre. I Västernorrland är övervikt och fetma ett stort folkhälsoproblem. Regelbundna kontroller av exempelvis blodtryck, blodsocker och vikt kan förebygga stora samhällskostnader och personligt lidande. Även stöd kring kost, motion och beroende av nikotin, alkohol och narkotika är centrala insatser för bättre hälsa.

Både de ekonomiska och hälsomässiga vinsterna syns först på lång sikt, vilket gör att förebyggande arbete alltför ofta nedprioriteras. Regionen behöver därför aktivt skifta fokus från en vård som domineras av sjukhus, diagnoser och kortsiktiga ekonomiska beslut, till en vård som är förebyggande, jämlik och hållbar.

• Vi vill satsa större medel på förebyggande hälsovård

Skillnader i klass och kön påverkar vår hälsa

Forskning visar att klass, kön och bakgrund påverkar hur vi mår. Vi vill att vården ska vara en nyckel i att minska skillnaderna. En vård som människor kan lita på, oavsett vem man är eller var man bor. Tillgången till primärvård och specialiserad vård måste stärkas i hela länet. Ingen ska få sämre vård på grund av kön, inkomst eller bostadsort.

Vården för personer med könsdysfori är idag otydlig och otillräcklig. Vi vill säkra en jämlik, trygg och rättssäker vård för transpersoner, med kunskap och respekt i varje möte.

Kvinnors hälsa och sjukdomar har länge försummats i samhället, forskning och vården. Kvinnors dubbla arbete har underskattats och nedvärderats. En arbetsbelastning som skapar ohälsa. Vården måste börja se hela kvinnans liv och villkor, oavsett bakgrund.

Klimakteriet och menopaus är en fas i livet som påverkar alla kvinnor. Klimakterievården är varken jämlik, tillgänglig för alla, eller tillräckligt bra. Kunskapen hos din vårdgivare varierar. Vänsterpartiet vill säkerställa klimakterierådgivning i hela regionen och göra särskilda satsningar på kvinnovård för dem som ofta möter stora hinder, till exempel invandrarkvinnor. Alla kvinnor ska få rätt vård, i rätt tid och med respekt. Kvinnospecifika sjukdomar ska ges mer resurser och kvinnospecifika operationer ges större utrymme i operationssalarna.

Vänsterpartiet vill att kvinnor över 74 år som är oroliga för bröstcancer ska erbjudas avgiftsfri mammografi. Mer forskning på området behövs för att undersöka äldre kvinnors behov av screening.

Även män har många könsrelaterade sjukdomar som det inte talas så mycket om. Till exempel är dödsfallen i prostatacancer är 50% högre än dödsfallen i bröstcancer. Men i Sverige förekommer ingen screening för prostatacancer. Region Västernorrland har under senare år börjat erbjuda undersökning till män som fyller 50 eller 56 år. Det kan alltså dröja innan man blir erbjuden undersökning. Könsrelaterade sjukdomar för män behöver ges mer resurser för ett förebyggande och behandlande arbete.

• Vi vill erbjuda kvinnor över 74 år som är oroliga för bröstcancer avgiftsfri mammografi
• Vi vill att män ska bli erbjudna undersökning för prostatacancer oftare

Nationella minoriteter

I det alltmer hårdnande klimat som råder där högerextrema krafter trycker på arbetar Vänsterpartiet än hårdare för grupperna i samhället med svagare röst.

Hit hör de nationella minoriteterna, varav ett är Sveriges enda urfolk, samerna. Regionen och några av kommunerna i länet har tagit på sig ett större ansvar för våra nationella minoriteter, utöver Minoritetslagen, genom att bli förvaltningsområden. Region Västernorrland är tillsammans med Sundsvalls, Kramfors och Örnsköldsviks kommuner förvaltningsområde för finskan, vilket innebär ett särskilt ansvar att främja och stärka det finska språket och kulturen. Region Västernorrland och Sundsvalls kommun är även samiskt förvaltningsområde.

Vänsterpartiet i Västernorrland står upp för ett rättvist och jämlikt samhälle som ska stärka de nationella minoriteternas rättigheter och behov av skydd. Samt urfolks rätt till språk, kultur och nyttjanderätt av land av urminneshävd.

För att säkerställa de vittgående skyldigheterna gentemot dessa grupper behöver särskilda budgetmedel avsättas och samverkan med dessa grupper prioriteras.

Vänsterpartiet vill stärka insatserna för samers och nationella minoriteters hälsa. Samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar ska ha jämlik tillgång till vård och bemötas med respekt för språk, kultur och historia. Det kräver både samråd och kunskapsuppbyggnad i vården.

Regionen bör ta aktiv del i arbetet med att etablera ett nationellt kompetenscenter för samisk hälsa och samtidigt stärka arbetet för alla nationella minoriteters hälsa. Det handlar både om rätten till jämlik hälsa och om förtroendet mellan vården och grupper som länge utsatts för diskriminering.

• Vi vill stärka arbetet för de nationella minoriteternas hälsa
• Vi vill att särskilda budgetmedel avsättas och samverkan med nationella minoriteter prioriteras 

Vård till den som är utanför trygghetssystemen

Alla människor har rätt till vård, stöd och trygghet. Oavsett var man befinner sig i livet, eller vilket system man tillhör. Samhällets ansvar är att överbrygga de olika systemen så att ingen hamnar mellan stolarna och står utan hjälp på grund av byråkrati, bostadsort eller bakgrund.

Papperslösa och EU-migranter ska bemötas som alla andra patienter och ses som invånare i regionen. Vår vårdpersonal ska inte tveka kring vilka insatser som ska göras. Ingen som söker vård för sig själv, eller andra ska behöva frukta att bli angiven av vår personal. Personalen ska inte känna press att ange.

För utsatta personer som befinner sig mellan kommunal, regional och nationell ansvarsnivå, vill vi pröva gemensamma lösningar. Som till exempel ett regionalt-kommunalt HVB-hem, samt stärka samarbetet mellan vård, socialtjänst och civilsamhälle. Från regionens sida ska vi ta ansvar för att den samverkan fungerar, så att individen inte hamnar i kläm.

Papperslösas rätt till vård och tolk ska garanteras. Ingen ska tveka att söka vård av rädsla för att bli ifrågasatt eller registrerad. Vårdens personal ska kunna fokusera på sitt uppdrag, att ge vård efter behov, inte att kontrollera människor

• Vi vill att papperslösas rätt till vård och tolk ska garanteras

Tolk och stöd

Rätten att förstå och bli förstådd i mötet med vården är grundläggande – det handlar om trygghet, rättssäkerhet och patientsäkerhet. I dag tvingas ibland anhöriga, till och med barn, tolka vid vårdbesök. Det är oacceptabelt och riskerar både vårdskador och att lägga ansvar på fel person. I värsta fall på förövaren.
Språk får aldrig vara ett hinder för vård på lika villkor.

• Vi vill att regionen säkerställer god tillgång till professionella tolkar med rätt kompetens

Resurscentrum Västernorrland mot våld

Alla människor har rätt till ett liv fritt från våld och förtryck. Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld är inte privata problem, utan samhällsproblem som kräver gemensamt ansvar. Arbetet med mäns våld mot kvinnor måste ständigt fortsätta och förstärkas, i samverkan med kommuner, polis, socialtjänst och civilsamhälle.

Region Västernorrland har en nollvision mot mäns våld mot kvinnor. Vården har en avgörande roll här, där personal ska ha kunskap och verktyg för att upptäcka, fråga och ge rätt stöd. Barn som upplever våld ska alltid ses som brottsoffer och få hjälp snabbt. Vården ska vara en trygg plats, där varje utsatt människa möts med respekt, skydd och tillit.

Sedan 1 oktober 2025 är Resurscentrum Västernorrland mot våld en permanent verksamhet som ligger under Kommunförbundet Västernorrland.

• Vi vill att regionen säkrar långsiktigt stöd för Resurscentrum Västernorrland mot våld

Livsstilsmedicin Österåsen

Vänsterpartiet vill stärka verksamheten vid Livsstilsmedicin Österåsen i Sollefteå. Deras proaktiva och multidisciplinära arbete med livsstilsrelaterade sjukdomar är unikt och värdefullt för hela länet. Regionen bör säkerställa att hela befolkningen får tillgång till verksamhetens kompetens och utveckla möjligheterna för nya behandlingsmetoder och insatser riktade till särskilda patientgrupper.

Vänsterpartiet vill satsa på den viktiga verksamhet som Livsstilsmedicin Österåden utgör inom primärvården. De ska ges möjlighet att fortsätta utveckla sina proaktiva och multidisciplinära behandlingar av livsstilsrelaterade sjukdomar.

Vänsterpartiet vill avsätta resurser för renovering av Österåsen.

Regionen ska arbeta för att hela länets befolkning ska få del av vad verksamheten har att erbjuda. Det är även viktigt att ta tillvara den potential som finns när det gäller att utveckla nya behandlingar och vid omhändertagande av specifika patientgrupper.

• Vi vill avsätta resurser för renovering av Österåsens lokaler och fastigheter
• Vi vill vidareutveckla Livsstilsmedicin Österåsen och att regionen informerar bättre om att verksamheten finns

Utvecklad och jämlik beroendevård

Beroendevården är idag ofta otillgänglig, splittrad och präglad av stigma. Den måste bli mer individanpassad, tillgänglig och bygga på respekt snarare än skuld. Alla ska bemötas med värdighet och få hjälp när de söker den.

Regionen behöver utveckla bättre beroendevård för unga människor. Ett försök med Mini Maria behöver inledas. Inspiration kan hämtas från till exempel Stockholm, Göteborg, Gävleborg och Jämtland/Härjedalen. På Mini Maria erbjuds specialiserad vård för ungdomar och unga vuxna som har problem kopplade till alkohol, droger och spel om pengar. Arbete sker i nära samverkan med socialtjänst, vårdgrannar och polis.

Spelberoende är ett växande problem där ansvarsfördelningen är bristfällig. Regionen behöver ta ett tydligare ansvar för behandling och förebyggande arbete. Beroendevården ska också breddas med fler behandlingsformer än LARO. Särskilda behandlingsinsatser behövs för äldre.

• Vi vill utveckla beroendevården så den blir individanpassad, tillgänglig och bygger på respekt

Kultur som folkhälsa och regional utvecklingskraft

Region Västernorrland ska ta en aktiv roll i att stödja kultur i hela länet, som folkhälsoinsats och som regional utvecklingsmotor. Det innebär att stärka lokala scener, folkbildning, amatörkultur och fria kulturaktörer, men också att säkra bättre och mer långsiktiga förutsättningar för film, musik, teater och konst. Region Västernorrland ansvarar för biblioteken på regionens folkhögskolor, Hola, Ålsta och Örnsköldsvik, samt det medicinska biblioteket och Regionbibliotek Västernorrland. Vi vill stärka bibliotekens roll som nav i lokalsamhället.

Kultur handlar också om språk, identitet och rättigheter. Vänsterpartiet vill stärka de nationella minoriteternas och urfolket samernas rättigheter att bevara och utveckla språk och kultur. Regionen ska ta ansvar för att dessa rättigheter förverkligas i praktiken.

Kulturen förenar människor och stärker demokratin. Vi vill försvara föreningsfriheten och det fria ordet. När vi investerar i kultur investerar vi i hälsa, delaktighet och framtidstro.

Kultur är grundläggande för hälsa, gemenskap och demokrati, inte en lyxfråga. En stark kultursektor skapar framtidstro, stärker sammanhållningen och spelar stor roll för inflyttning och regional utveckling. Kultur är också en tydlig folkhälsofråga. Den minskar ensamhet, stärker den psykiska hälsan och skapar livskvalitet.

Idag riskerar ojämlik resursfördelning att förstärka skillnaderna i länet. Regionen behöver därför ta en aktiv roll i att, som en folkhälsoinsats, stärka kulturen i hela länet. Det gäller folkbildning, amatörkultur, fria kulturaktörer och professionell kultur såsom film, musik, teater och konst.

Scenkonstbolaget har en central roll i att göra kultur tillgänglig i hela länet för skolor, äldreboenden och den breda allmänheten. Kammarorkestern är idag en deltidsorkester, men under de senaste åren har viktiga steg tagits för att utveckla den till en heltidsorkester. Detta är ett arbete som behöver fortsätta. Västernorrlands filmfond bör ges ett mer långsiktigt och tydligare stöd, eftersom fonden stärker både kulturlivet och turismen i hela länet samt skapar bättre förutsättningar för verksamma inom filmbranschen att bo och arbeta i Västernorrland.

Det är viktigt att politiken inte detaljstyr kulturen, utan behåller sig till principen med armlängds avstånd från verksamheten.

Kultur handlar också om demokrati, språk och identitet. Regionen ska ta ansvar för att stärka urfolket samernas och de nationella minoriteternas rättigheter att bevara och utveckla sina språk och sin kultur.

Kulturen förenar människor, stärker demokratin och bygger ett friskare Västernorrland. Att investera i kultur är att investera i hälsa, delaktighet och framtidstro.

Hälsa handlar om mer än sjukvård. Kultur, natur och fysisk aktivitet spelar stor roll för vårt välmående. Regionen ska därför arbeta brett med folkhälsa, där kultur, idrott och natur integreras i vårdmiljöer, äldreomsorg, skolor och föreningsliv. Förebyggande hälsa skapas där människor lever sina liv, inte i vården.

• Vi vill arbeta för att säkerställa kulturens oberoende ställning från politisk inblandning.
• Vi vill ge långsiktigt stöd till studieförbund och fria kulturverksamheter
• Vi vill göra kulturen tillgänglig i hela länet – oavsett bostadsort
• Vi vill föra in kultur i vården, äldreomsorgen och arbetslivet
• Vi vill arbeta för att regionen fortsatt ekonomiskt stödjer det regionala kulturcentret Livskraft – kultur för äldre

Region Västernorrlands förebyggande arbete

Hälsa handlar om mer än vård. Kultur, rörelse och natur har en avgörande roll i hur vi människor mår. Av den anledningen ska regionens folkhälsoarbete omfatta hela människan. Vi vill väva in kultur, idrott och natur i folkhälsoarbetet. I allt från vårdmiljöer och äldreomsorg till skolor och föreningsliv. Hälsa skapas där människor lever sina liv, inte bara i vårdmötet på vårdcentralerna.

Kulturen utgör en grund för hälsa, gemenskap och demokrati – inte en lyxfråga. En rik kultur och ett starkt föreningsliv skapar starka samhällen. Det bidrar till inflyttning, stärker gemenskapen, ger människor framtidstro och bygger förtroende. Kultur är en del av folkhälsan. Den gör människor friskare, minskar ensamhet och skapar livskvalitet i vardagen.

Idag hotas både kulturens och demokratins förutsättningar av ojämlik resursfördelning.
Förändringar i kulturstödet riskerar att öka klyftorna snarare än att minska dom.

Hälsa skapas inte bara genom vårdinsatser, utan i vardagen. I mötet med andra, i gemenskap, i aktivitet och genom kultur. Kultur, idrott och natur är därför en del av folkhälsan och en del av regionens ansvar. För att människor ska må bra behövs inte bara vård, utan också livskvalitet, inkludering och möjligheter att delta i samhällslivet. Därför ser vi kulturen som en central del av vår regionala välfärd och som nästa område i vårt folkhälsoarbete.

• Vi vill se en mer rättvis och långsiktig fördelning av kulturresurser i hela länet

Offentlig konst

Region Västernorrland gör ofta renoveringar och investeringar i byggnader och andra anläggningar. Offentlig utsmyckning och konst utgör då viktiga delar för att lyfta vardagen för betraktaren. Den är samtidigt ett sätt att locka till eftertanke och kreativitet.

För människor som har sämre ekonomiska resurser är offentlig konst och kultur, liksom tillgänglighet till natur och parker och platser för idrott och rörelse extra viktiga.

Vänsterpartiet vill se en mångfald uttryck i offentlig konst eftersom den öppnar för nytänkande och ger energi. För hälso- och sjukvården spelar offentlig konst en viktig roll i både arbetsmiljö och patientmötet och bidrar till en bättre vårdmiljö. Detta möjliggörs bl.a av att Region Västernorrland tillämpar enprocentsregeln, d v s att en procent av investeringsbudget vid bygg- och renoveringar går till konstnärlig gestaltning. Vänsterpartiet anser att det är av stor vikt att denna regel bibehålls.

 

 

4.   Stärkta insatser för psykisk hälsa och funktionsrätt

VÄNSTERPARTIET VÄSTERNORRLAND GÅR TILL VAL PÅ LÖFTET ATT VERKA FÖR:

• Att omfattande förebyggande hälsosatsningar görs på innevånare med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning
• Att skjuta till resurser till Barn- och ungdomspsykiatrin för att hantera vårdskulden och kunna fortsätta ta emot fler unga där
• Att anställa fler psykologer, psykoterapeuter och kuratorer inom primärvården
• Att avsätta resurser för att möjliggöra anställning av kritisk personal för habiliteringens verksamheter, exempelvis fler arbetsterapeuter
• Att Region Västernorrland tar ett större ansvar för att möjliggöra anställning i våra verksamheter för människor som på grund av funktionsnedsättningar står längre från arbetsmarknaden

Ojämlikhet och urholkade rättigheter för de mest utsatta i samhället

De mest marginaliserade grupperna i samhället har svårast att komma till tals och hävda sina rättigheter. Här ryms bland annat människor med psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar. Decennier av minskade resurser till välfärden har påverkat dessa grupper mycket negativt.

Forskning visar att psykisk ohälsa ökar i ojämlika samhällen. De som drabbas av psykisk ohälsa riskerar också att långsiktigt fastna i sämre ekonomi och löper större risk för fysisk ohälsa. Tidiga förebyggande insatser är avgörande, liksom att minska samhällets orättvisor. Men politiken har länge urholkat mänskliga rättigheter och omvandlat människors behov till kostnadsposter. Idag tillgodoses inte ens de mest grundläggande behoven för många människor.

Funktionsrättskonventionen ska förstärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och förtydliga vilka skyldigheter som staten har. Funktionsrätt innebär att alla människor ska ha självbestämmande och delta fullt ut i samhället, oavsett funktionsnedsättning. Idag är verkligheten en annan. Gruppen funktionsnedsatta har ofta betydligt sämre hälsa och medicineras ofta mot depression. Stödet till funktionsnedsatta har krympt stadigt.

Vänsterpartiet ser att psykisk ohälsa och funktionsrätt nu kräver akut förstärkta samhällsinsatser för en mer mänsklig politik.

• Vi vill att omfattande förebyggande hälsosatsningar görs på innevånare med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning

Civilsamhälle, föreningsliv och brukarinflytande

För många människor med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa har vardagen blivit alltmer otrygg och isolerad. Föreningslivet kan erbjuda en meningsfull tillvaro, social samhörighet och stöd. Att kunna vara engagerad och söka stöd i en förening skapar ett socialt sammanhang och en samhörighet. Samhället måste ge den möjligheten, något som är inte självklart idag.

Vänsterpartiet anser att ökad samverkan mellan föreningar, kommun, civilsamhälle och hälso- och sjukvård är avgörande för att stötta människor med psykisk ohälsa och för funktionshindersrörelsen.

Regionen ska främja brukarinflytande på alla nivåer. Regionen har ett stort ansvar för att delta aktivt och regelbundet möta dessa grupper, föra en dialog kring deras behov och önskemål och försöka tillgodose deras behov i vården.

• Vi vill öka stödet till brukarorganisationerna
• Vi vill öka samverkan med föreningar, kommun och civilsamhället

Psykisk ohälsa

Inflytande, bygga på egna erfarenhet och behandlingsalternativ

Förebyggande verksamheter och stödinstanser måste arbeta utifrån delaktighet och inflytande. I Västernorrland finns flera organisationer med väl fungerande verksamheter. Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa kan användas som ett komplement och stöd till vården.

En förutsättning för tillfrisknande är inflytande över sin behandling. Inte alla blir hjälpta av mediciner. Fler patienter måste nås av andra behandlingsmetoder inom psykiatrin. Vänsterpartiet vill se en vård fokuserad på att erbjuda fler behandlingsalternativ.

• Vi vill skapa ekonomiskt utrymme för mer individbaserade behandlingsformer.

Stärk den psykiatriska vården

Psykisk ohälsa är en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Samtidigt är väntetiderna långa för samtalsstöd och terapi. Många hänvisas till privat vård något som förutsätter god ekonomi. För oss är hälsa mer än frånvaro av sjukdom. Det handlar om trygghet, tillgång till stöd i tid och i livets olika skeenden. Och rätten att forma sitt liv utifrån sina förutsättningar.

Ingen ska nekas hjälp för att man bor i fel kommun, eller inte har råd att betala privat. Psykisk hälsa ska inte vara en klassfråga, den ska vara en rättighet.

• Vi vill öka tillgången till samtalsstöd och terapi inom både primärvården och specialistvården

Primärvården som nyckel till tidiga insatser

Mellan 25–30% av befolkningen drabbas någon gång av depression eller ångestsyndrom. Det är främst kvinnor som drabbas, medan män har högre suicidrisk. Hälsocentralerna har en central roll i att fånga psykisk ohälsa tidigt. Stödfunktioner och psykosociala team måste finnas på alla vårdcentraler. Samtalsterapi ska vara lättillgängligt och jämlikt. För detta krävs ökade resurser. När köerna är långa i den offentliga vården förstärks den ojämlika vården, eftersom många inte har råd att söka sig privat.

Människor med psykisk ohälsa utgör också en av primärvårdens mest återkommande patientgrupper. Vänsterpartiet vill därför att varje hälsocentral i länet ska ha god tillgång till psykologkompetens, psykoterapeuter och övrig viktig personal för att stötta denna stora patientgrupp. Ökade resurser för att motverka psykisk ohälsa kommer avlasta den övriga primärvården.

• Vi vill avsätta resurser för ökad tillgång till samtalsbehandling inom primärvården
• Vi vill anställa fler psykologer, psykoterapeuter och kuratorer inom primärvården
• Vi vill sprida försöket på HC Centrum i Sundsvall med en specialistsjuksköterska inom psykiatri

Specialistvården

Socialstyrelsen rekommenderar psykologisk behandling vid lindrig och medelsvår depression och ångest, ändå ökar förskrivningen av antidepressiva läkemedel. Vänsterpartiet vill se mer behandling och mindre piller. Vi ser att samtalskontakt är en grundläggande del för att möta patientgruppens behov.

Vi välkomnar utvecklingen av Specialistpsykiatriskt omvårdnadsteam (SPOT) men anser att avvecklingen av inneliggande platser i Örnsköldsvik var fel. Avstånden blir långa och innebär boende långt från hemmet.

Samarbetet mellan primärvården och specialistpsykiatrin behöver förbättras, liksom övergången från Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) till vuxenpsykiatrin. Ungdomar behöver mer stöd i övergången och vid behov då få en garanterad kontakt med vuxenpsykiatrin direkt.

• Vi vill avsätta medel för att anställa mer personal inom specialistvården
• Vi vill återöppna inneliggande psykiatriplatser i Örnsköldsvik

Ungas psykiska ohälsa

Barns välmående har idag utvecklats allt mer till en fråga om klass, plats och politik. Barn och unga får betala priset för kortsiktighet och nedskärningar i samhället. Psykisk ohälsa är nu ett av de största hälsoproblemen bland unga. Den slår hårdast mot barn i familjer med ekonomiska problem.
Forskarna ser också starka samband mellan skolmisslyckanden och psykiatriska diagnoser som ångest och depression. Det är inte konstigt när skolans resurser krympt, elevhälsan pressas, ungdomsmottagningar hotas och köerna till psykiatrin växer.

Unga måste snabbt få hjälp där de befinner sig, av personer med tid, kompetens och förtroende. Därför behövs en nattjour för barnpsykiatrin. Hinder i vårdkedjan får inte förekomma och för det krävs fungerande samverkan mellan olika vårdnivåer och huvudmän.

Den kommunala elevhälsan är ofta underfinansierad och många ungdomar vill ej gå till skolans elevhälsa. Då utgör Ungdomsmottagningarna (UMO) en trygg, tillgänglig och snabb väg in för unga. De kan söka stöd i allt från psykisk ohälsa till frågor om kroppen, relationer och identitet. Vi anser att UMO måste utvecklas och finnas i hela länet.

• Vi vill införa Barn- och ungdomsentré (BUE) i Sollefteå
• Vi vill införa nattjour inom barnpsykiatrin
• Vi vill tillskjuta resurser till BUP för att hantera vårdskulden och kunna fortsätta ta emot fler inom psykiatrin
• Vi vill satsa på tidiga insatser och stärkt samverkan mellan Elevhälsa, UMO, BUE, primärvård och BUP
• Vi vill bredda UMOs verksamhet med generösare öppettider och snabbare stöd som matchar ungas behov

 

Äldres psykiska ohälsa

Ensamhet är en växande hälsorisk. Den är ett tyst lidande som påverkar både kropp och själ. Vi vill se satsningar för ökad gemenskap, kultur, naturupplevelser, föreningsliv och mötesplatser i hela länet. Vården måste ta äldres psykiska ohälsa på allvar, oavsett vårdnivå. För detta krävs fungerande samverkan. Det är särskilt viktigt vid allvarlig psykisk ohälsa.

Allt fler äldre lever isolerade, inte minst i glesbygd, vilket påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Vi vill att regionen och kommunerna i samverkan satsar på kultur, föreningsliv, naturaktiviteter och sociala mötesplatser. Livet får inte ta slut när arbetslivet gör det.

De äldres röster i den regionala demokratin måste stärkas. Seniorråden måste få verklig möjlighet att påverka beslut som rör äldre. Från vård och kollektivtrafik till tillgången på mötesplatser och kultur. Det är en stor grupp som behöver höras.

• Vi vill att regionen i samverkan med kommunerna satsar på äldre med psykisk ohälsa

Funktionsrätt

Individanpassat stöd och helhetsperspektiv

Funktionsnedsatta är en bred grupp med olika funktioner, behov och utmaningar. Men generellt har de betydligt sämre hälsa än befolkningen i stort och lider ofta av psykisk ohälsa.
Funktionsnedsättningar kan omfatta allt från grundläggande behov av stöd för att klara sin hygien och mat, till specifika stöd för kommunikation, hälsa och sysselsättning. Det behövs snabbare möjligheter att få rätt insatser tidigare, tex anpassningar och föreskrivna hjälpmedel

Stödet måste vara individanpassat och bygga på ett helhetsperspektiv. Från hjälpmedel och kommunikation till personlig assistans, vård, habilitering och skola. Men rätten till reellt och individuellt inflytande lämnar tyvärr mycket att önska idag.

• Vi vill att resurser tillförs för att kunna anställa mer personal så att ett personcentrerat arbete med funktionsnedsatta kan möjliggöras
• Vi vill att riktade insatser görs för en jämlik vård med särskilt fokus på funktionsnedsatta
• Vi vill att vården får utbildning för att kunna se och motverka diskriminering av funktionsnedsättning
• Vi vill öka resurser för att stärka patientnära, individbaserade och stöttande instanser kring gruppen funktionsnedsatta

Habiliteringens avgörande roll

Habiliteringen är en mångfacetterad och avgörande verksamhet som stöttar patienter i alla åldrar. Målet är att nå bästa möjliga funktionsförmåga och bästa möjliga förutsättningar för delaktighet i samhället.

Habiliteringens målgrupper är patienter i alla åldrar med betydande och varaktig funktionsnedsättning. Habiliteringsteamen utreder, behandlar, utbildar samt ger information och rådgivning. Stödet riktar sig för patienter, familj och anhöriga. Det är tydligt att det krävs omfattande insatser för att stötta habiliteringens verksamheter. De är så viktiga för att möjliggöra fulla liv för utsatta människor i deras vardag. Det krävs omfattande insatser för att habiliteringen ska göra det de är bäst på.

• Vi vill avsätta mer resurser till habiliteringsverksamheterna i hela länet
• Vi vill avsätta resurser för att möjliggöra anställning av kritisk personal för habiliteringens verksamheter, exempelvis fler arbetsterapeuter

Tillgänglighet, ledsagning och lika villkor

Oavsett vem du är ska du kunna delta i samhället fri från diskriminering, fördomar och efter dina egna förmågor. Rätten till ett värdigt liv ska vara ledordet. Funktionsnedsatta som grupp är dock diskriminerade i dagens samhälle. Ekonomin tillåts styra framför behov och både ersättningar och rättigheter har kraftigt begränsats.

En grupp som drabbats är synskadade. De har drabbats hårt av försämrade möjligheter att röra sig i samhället. Rätten till ledsagning och personlig assistans är ett kommunalt ansvarsområde som måste garanteras.

Kollektivtrafik, transporter och offentliga lokaler måste vara tillgängliga. Färdtjänst ska beviljas och finnas för alla som behöver den. Den som drabbas av funktionsnedsättning ska inte behöva välja mellan att åka till arbetet eller gå på bio.

• Vi vill att rätten till ledsagning och personlig assistans garanteras

Rätten till försörjning

Alla människor har rätt att kunna försörja sig och delta i samhället utifrån sina förutsättningar. Antingen genom arbete eller genom likvärdig sysselsättning. Vår arbetsmarknad och våra arbetsplatser behöver vara inkluderande och anpassas efter livets olika skeden och individens utveckling. Resursbristen från statligt håll gör att de mest utsatta hamnar allt längre från en vettig sysselsättning, med en dålig ekonomi som följd då de kommunala trygghetsnäten samtidigt urholkats. Personer som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), kan också behöva stöd från hälso- och sjukvården. Här måste regionen aktivt arbeta med samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med kommunerna.

• Vi vill att Region Västernorrland tar ett större ansvar för att möjliggöra anställning i våra verksamheter, för människor som på grund av funktionsnedsättningar står längre från arbetsmarknaden

5.     Personalen är vår främsta resurs

VÄNSTERPARTIET VÄSTERNORRLAND GÅR TILL VAL PÅ LÖFTET ATT VERKA FÖR:

• Att satsa resurser för att skapa ökad personaltäthet
• Att införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön
• Att garantera fackets naturliga roll som personalens företrädare
• Att organisera sjukvården i självstyrande grupper med korta beslutsvägar
• Att avlasta personalen i vården från sitt administrativa extra arbete

Behovet av medarbetare

Personalen är regionens viktigaste resurs. Vårdens styrka ligger i människorna som arbetar här.

Regionen måste tänka långsiktigt på arbetsmiljö, hälsa och utbildningsbehov. Det är avgörande för att kunna rekrytera och behålla kompetens. Ledning och beslut ska ske nära verksamheten och de som vet hur jobbet faktiskt fungerar. Personalinflytandet måste öka och lokala initiativ tas tillvara.

Vi vill höja lönerna, förbättra arbetsvillkoren och öka personalens inflytande i hela organisationen. Det ska göras i samverkan med facket. Vi vill även pröva olika arbetstidsmodeller, stärka självstyrande arbetsgrupper och införa arbetstidsförkortning med bibehållen lön.

Region Västernorrland står liksom resten av landet, inför en stor kompetensutmaning. Medarbetare ska söka sig till regionen och vilja stanna kvar. Bra löner, trygg arbetsmiljö, hög personaltäthet, inflytande, facklig styrka och utvecklingsmöjligheter är nycklarna för att människor ska trivas och må bra på jobbet. Det gynnar både personalen och patienterna. Personalen ska kunna framföra kritik utan rädsla för repressalier och ska slippa ställas inför omöjliga val mellan patientgrupper. Något som riskerar att skapa etisk stress.

Vi vill stoppa ofrivillig deltid, tillfälliga visstidsanställningar, och nedskärningar av arbetstid för att kringgå regler. Region Västernorrland ska vara en förebild där trygga jobb, starka fack och schysta villkor är norm.

Demografin och arbetsmarknaden har förändrats och det behövs nu fler vägar in i vården. Vägen till arbete ser olika ut för alla, och vissa behöver stöd för att komma dit. Även om du är ny i landet, står långt från arbetsmarknaden, eller vill ta nästa steg i din yrkesutveckling behöver regionen dig som personal.

Ökad personaltäthet

Vänsterpartiet vill avsätta resurser för att anställa mer personal. På detta sätt minskar vi också hyrkostnader. Det krävs en generell höjning av antalet anställda och det behöver göras en tydlig handlingsplan för att snabbt se resultat. Rekryteringsplanen ska formas både utifrån de mest kritiska yrkena, utifrån de arbetsplatser där behovet är mest akut, samt från bästa patientnytta. Det kan bland annat handla om arbetsterapeuter, allmänläkare, specialistsjuksköterskor, tandläkare och psykologer.

• Vi vill satsa resurser för att skapa ökad personaltäthet

Ökat personalinflytande

Vänsterpartiet vill att personalen ska ha verkligt inflytande över sitt arbete. Inte bara i teorin, utan i vardagen. De som arbetar närmast verksamheten vet bäst hur den fungerar och hur den kan utvecklas. Region Västernorrland ska ha ett tillitsbaserat ledarskap som bygger på tydliga mandat, delaktighet och förtroende för de anställda. Vi tror på mindre hierarki och starkare verksamhetsnära ledarskap, där chefer och medarbetare tillsammans tar ansvar för utvecklingen. Fackets roll är avgörande i det arbetet. Vi står upp för den svenska modellen där parterna på arbetsmarknaden löser frågor om löner, villkor och inflytande i samverkan.

Personalen är vår viktigaste resurs och deras idéer är nyckeln till en bättre vård och arbetsmiljö. De vet vad som fungerar och vad som behöver förändras. Regionen behöver ta vara på den kunskapen och uppmuntra initiativ. Tid och utrymme i verksamheten måste finnas för att idéer från golvet ska kunna bli verklighet.

När personalen och facket ges verkligt inflytande växer både arbetsglädjen, kvaliteten och tilliten i vården. Tillsammans bygger vi framtidens välfärd underifrån.

• Vi vill öka personalinflytandet i alla regionens verksamheter
• Vi vill garantera fackets naturliga roll som personalens företrädare

Förkortad arbetstid med bibehållen lönen

En hållbar vård kräver hållbara arbetstider. Vårdpersonalens arbetsmiljö måste prioriteras. Tid för reflektion och återhämtning, samt rimliga scheman är en förutsättning för både kvalitet och patientsäkerhet. Rättvisa i arbetslivet handlar om tid och balans. En möjlighet till återhämtning för att människor ska kunna leva, inte bara arbeta. Ett samhälle är bara så rättvist som de villkor dess arbetare har.

Kortare arbetstid gör att fler orkar jobba hela vägen till pensionsåldern, utan att slitas ut i förtid. Det är en jämställdhetsfråga, en folkhälsofråga och en rättvisefråga. Kvinnor arbetar oftare deltid, bär ett större ansvar för det obetalda hemarbetet och drabbas hårdare av stressrelaterad ohälsa.

Förutsättningarna för arbetstidsförkortning är idag goda. Produktiviteten har mer än fördubblats sedan 1970-talet, men vinsterna har inte kommit löntagarna till del. Det finns utrymme för förändring. Flera kommuner och regioner i Sverige har redan visat att arbetstidsförkortning fungerar, med friskare personal, minskad sjukfrånvaro och högre kvalitet i verksamheten. Våra nordiska grannländer har också tagit steg i samma riktning.

Region Västernorrland ska gå före, i samverkan med facket och personalen och införa arbetstidsförkortning som leder mot sex timmars arbetsdag. Det handlar inte bara om timmar på ett schema. Vi vill skapa ett mänskligare arbetsliv där människor orkar, kan utvecklas och kan leva fullvärdiga liv.

• Vi vill införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön

En lön som går att leva på

Alla som arbetar ska kunna leva på sin lön. Ingen ska arbeta heltid och ändå se lönen ta slut innan månaden gör det. Det är en grundläggande rättvisefråga.

Region Västernorrland måste erbjuda konkurrenskraftiga, trygga och jämställda löner i hela verksamheten. Vi vill minska löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken, och värdera välfärdens yrken som de samhällsbärande arbeten de är. Det är inte rimligt att personalen som vårdar och räddar liv ska ha svårt att få ekonomin att gå ihop.

Politiken behöver därför avsätta mer resurser så att regionen kan erbjuda bättre löner till alla låglönegrupper som får vården att fungera. Till exempel för medicinska sekreterare, tandsköterskor, undersköterskor och lokalvårdare. Vi vill också att Region Västernorrland går före med lönekartläggningar, jämställdhetssäkrade löner och satsningar på välfärdens yrken.

• Vi vill att Region Västernorrland erbjuder konkurrenskraftiga, trygga och jämställda löner

Satsa på utbildning

Utbildning är grunden för jämlikhet och framtidens välfärd. För att klara kompetensförsörjningen och minska beroendet av hyrpersonal behöver Region Västernorrland ta en aktiv roll i utbildning och vidareutbildning. Vi vill bygga en kunskapsregion där människor får chansen att växa, byta bana och utvecklas genom hela livet.

Att finansiera grundutbildningar för vårdyrken är ett sätt att locka fler till välfärdsyrken och skapa stabilitet i verksamheterna. Regionen bör samarbeta med fack, kommuner och utbildningsaktörer för att skapa fler utbildningsvägar till vård och omsorg. Vi behöver se till att personalen får rätt att utvecklas i sitt yrke.

Vänsterpartiet vill införa incitament som gör det attraktivt att utbilda sig och stanna i länet. Den som utbildar sig till vårdyrken och väljer att arbeta inom regionen ska kunna få hela, eller delar av sina studieskulder avskrivna. Regionen ska ta fram en ersättningsmodell som möjliggör för nyutbildade att skriva av sina studieskulder inom loppet av 10 år. Det gör det mer attraktivt för vårdutbildad personal att bo och arbeta i regionen.

Utbildning är en investering i människor. Vi vill skapa fler praktikplatser, lärlingsplatser och sommarjobb inom regionens verksamheter.  Med särskilda satsningar riktade till unga och nyanlända. Det öppnar dörrar till framtida jobb inom vården, stärker integrationen och bidrar till kompetensförsörjningen.

Folkhögskolorna är en central del av detta arbete. De ger människor en andra chans, skapar vägar till arbetslivet och stärker demokratin. Vi vill utveckla folkhögskolorna i Hola, Ålsta och Örnsköldsviks Folkhögskola till regionala kunskapscentra med flera yrkesinriktade utbildningar.  Folkhögskolans arbetssätt, med tillit, deltagande och bildning visar hur utbildning kan bidra till både individuell frihet och social sammanhållning.

Att satsa på utbildning handlar ytterst om makt och rättvisa. Om människors möjlighet att forma sina egna liv och om regionens ansvar att ge alla den chansen.

Vi vill höja lönerna för folkhögskollärare och stärka deras villkor. Idag är lönegapet mot gymnasielärare stort, trots att folkhögskolorna ofta möter elever med särskilda behov, eller utan svenska som modersmål. Vi kräver att staten tillför resurser för konkurrenskraftiga löner, fler deltagarplatser och bättre stöd till elever med särskilda behov.

• Vi vill möjliggöra avskrivning av studieskulder för personal som väljer att utbilda sig och arbeta i Region Västernorrland
• Vi vill höja lönerna för folkhögskollärare och stärka deras villkor

Hyrpersonal

Hyrpersonal ska vara ett tillfälligt stöd i verksamheten. Inte utgöra en permanent lösning. Vänsterpartiet har länge drivit en politik som satsar på den egna personalen och skapar förutsättningar för människor att vilja stanna kvar i regionen. När vi investerar i våra medarbetare minskar behovet av hyrpersonal och välfärden blir starkare.

Som arbetsgivare har Region Västernorrland ett ansvar att planera långsiktigt och säkerställa tillräcklig bemanning, så att verksamheterna inte lamslås under semestertider eller sjukfrånvaro. Vården måste bygga på tillit, kontinuitet och gemenskap, inte på tillfälliga kontrakt. Hyrpersonal är ibland nödvändigt som tillfällig lösning, men stafettberoende urholkar kvaliteten, tryggheten och lagandan i vården. Det påverkar både patienterna och ordinarie personal, som får bära ett tyngre ansvar när kontinuiteten bryts.

Vänsterpartiet vill att Region Västernorrland fortsätter arbeta för att minska stafettberoendet. Samt tar fram en långsiktig plan för satsningar på utbildning, vidareutbildning, god arbetsmiljö, konkurrenskraftiga löner och ökat personalinflytande. Vi vill att resurserna styrs till fasta anställningar och verksamhetsutveckling. Inte till dyra bemanningskostnader. Regionen måste ta kontrollen över sin egen kompetensförsörjning och locka ny vårdpersonal.

• Vi vill minska stafettberoendet

Platt organisation utan stuprör

En jämlik vård kräver jämlika arbetsplatser. Hälso- och sjukvården är fortfarande i hög grad hierarkiskt organiserad. Besluten fattas ofta långt ifrån dem som möter patienterna. Det gynnar varken personalen eller patienterna och riskerar att hämma utveckling, ansvarstagande och tillit. Vi tror också att denna struktur bygger den tystnadskultur som många inom vården vittnar om.

Vi vill bryta hierarkierna och bygga en vård där yrkesgrupper samarbetar på lika villkor. Självstyrande arbetsgrupper, tvärprofessionella möten och gemensamma beslut stärker vårdens kvalitet och gör arbetsmiljön tryggare. När rätt kompetens finns på rätt plats och människor får använda sin erfarenhet och kunskap, skapas en vård som bygger på respekt, inte rang.

Men även den mest samarbetsvilliga arbetsplats pressas när resurserna är för små. Hög arbetsbelastning, personalbrist och ständig tidspress ställer kollegor mot varandra i kampen om minuter, raster och prioriteringar. När resurserna inte räcker skapas en orättvis situation där vårdpersonalen tvingas välja mellan att skydda sin egen hälsa och patientens behov.

I många vårdyrken ställs människor dagligen inför omöjliga val mellan patienternas behov och den egna orken. Det är orimligt att vårdpersonal ska behöva känna skuld för att de inte hinner vårda fler. De ska inte tvingas välja mellan sin egen hälsa och patienternas trygghet. Som arbetsgivare ansvarar Region Västernorrland för både arbetsmiljö och arbetsvillkor. Här fyller visselblåsarfunktionen en viktig roll, där arbetsgivaren har det yttersta ansvaret att undersöka och lösa problemen på arbetsplatserna.

Vänsterpartiet vill ta vara på de seniora medarbetarnas erfarenhet. För att fler ska vilja och orka fram till pensionsåldern behöver vi erbjuda bättre arbetsmiljö, rimlig arbetsbelastning och möjlighet att handleda yngre kollegor. Det ger både kontinuitet och trygghet i vården.

• Vi vill organisera sjukvården i självstyrande grupper med korta beslutsvägar

Aktiv arbetsgivarroll mot diskriminering, sexism och rasism

Ingen människa ska diskrimineras, varken som patient eller som anställd. Personalen i Region Västernorrland möter samma sexism, rasism och fördomar som samhället i stort. Vården är inte en fredad plats och diskriminering kan ske både från patienter, kollegor och arbetsledning.

Regionen måste ta en tydlig och aktiv roll som arbetsgivare i det arbetet. Det handlar inte bara om värdegrund, utan om arbetsmiljö, trygghet och mänskliga rättigheter. Sexism, rasism och diskriminering ska alltid betraktas som arbetsmiljöproblem.

Vi vill att Region Västernorrland stärker sitt förebyggande arbete mot diskriminering. Det innebär utbildning i normkritik och antirasism för både chefer och medarbetare samt rutiner för att snabbt hantera trakasserier. Det behövs även tydliga kanaler för att rapportera och få stöd, utan risk för repressalier. Arbetet ska bygga på forskning, facklig samverkan och dialog med berörda grupper. Rättvisa på arbetsplatsen handlar också om representation. När fler med olika bakgrund ges plats i beslutsfattande roller, forskning och ledning stärks hela organisationen. På en trygg arbetsplats tillåts varje människa vara sig själv. Utan rädsla för att osynliggöras, nedvärderas eller ifrågasättas. En jämlik vård kräver jämlika villkor. Diskriminering ska aldrig normaliseras, vare sig i korridoren, fikarummet eller i mötet med patienten.

Minskad administrativ börda

De senaste decennierna har vårdpersonalen lagt allt mer tid på att mäta, rapportera och följa upp och administrationen har svällt. Mycket av den tiden borde istället gå till att ge vård. Vänsterpartiet anser att det är viktigt att det journalsystem som används gynnar en samman-hållen effektiv och säker vård.  Ett problem som Vänsterpartiet lyft fram både nationellt och regionalt.

Vänsterpartiet vill ersätta dagens detaljstyrda system med tillitsbaserad styrning. Tillitsbaserad styrning och självstyrande arbetsgrupper innebär ett minskat behov av uppföljning på flera nivåer. Det innebär att vårdpersonalen får större handlingsutrymme att använda sin kompetens, att administration förenklas och att de politiska uppdragen blir färre och tydligare.

Tillitsbaserad styrning löser dock inte allt. Det går inte att administrera bort vare sig resursbrist eller underbemanning. Det handlar också om att kraftigt minska den onödiga rapporteringsbördan och återföra resurserna till kärnuppdraget, vård, trygghet och kontinuitet för patienterna. En förutsättning är att de nationella kraven på regionernas administration förändras. Dagens sätt att redovisa verksamhet driver på en osund tävlan mellan regionerna att visa upp så bra siffror som möjligt. I stället för att fokusera på intern optimering av mötet mellan patient och vårdpersonal.

Vänsterpartiet är tydliga. Att minska den administrativa bördan handlar inte om att ta bort administrativ personal. Det handlar i stället om att avlasta produktionen från sitt administrativa extraarbete. Till exempel dubbelrapporteringar, styrmodeller som inte fungerar och kontrollsystem som aldrig borde ha införts. Färre onödiga krav och mer tillit frigör tid, stärker yrkesstoltheten och ökar kvaliteten i mötet mellan patient och vårdpersonal. Det är så vi bygger en mänsklig vård som sätter människor, inte mätbara mål, i centrum.

• Vi vill ersätta dagens detaljstyrda system med tillitsbaserad styrning
• Vi vill att personalen i vården avlastas från sitt administrativa extra arbete

 

 

6.     Ett hållbart Västernorrland som sätter Norrland i centrum

VÄNSTERPARTIET VÄSTERNORRLAND GÅR TILL VAL PÅ LÖFTET ATT VERKA FÖR:

• Att länet samordnar sina gemensamma insatser kring en flygplats, Höga Kusten Airport, bäst utifrån beredskapsperspektiv, kommunalt kostnadsperspektiv och klimatperspektiv
• Att delar av vattenkraftverken behöver rustas upp, moderniseras och byggas så att fisk och ål har möjlighet att vandra, samt att de oreglerade vatten som idag finns kvar inte ska regleras med ny vattenkraft
• Att inte se utbyggd kärnkraft i Sverige, inga kärnkraftverk i Västernorrlands kustband och ingen brytning i alunskiffer, vare sig här, eller någon annan stans i Sverige

 

Vänsterpartiet sätter Norrland i centrum genom att på nationell, regional och kommunal nivå verka för:

• att mer av värdet som skapas av naturresurser beskattas där de produceras
• att mer av värden som skapas tack vare naturtillgångar och naturresurser stannar i de regioner där de produceras. Där kommuner och regioner via energiskatten får behålla en del av intäkterna, tex 5 öre per kilowattimme, så att elens värde också märks i bygden där kraften skapas.
• att skogen ska beskattas där den växer. Idag skattas många stora skogsvinster i andra delar av landet, trots att skogen står här.
• att gruvor och mineralbolag och andra som brukar vår natur, betalar tillbaka till våra samhällen. Sverige har idag Europas lägsta mineralavgifter. Vi ger bort våra resurser nästan gratis.
• att det kommunala vetot försvaras

Norrland i centrum

Norrland och Västernorrland har burit Sverige i generationer. Våra skogar, vatten, energi- och naturresurser, samt vår industri och arbetskraft har varit avgörande för landets välstånd. Men medan värdena flödat söderut, har statens investeringar och stöd här samtidigt minskat kraftigt. Grundläggande statlig service har försvunnit och återinvesteringarna i infrastruktur minskat. Arbetskraften har flyttat i takt med att lokalsamhällena utarmats och befolkning har minska drastiskt. Våra kommuner och regioner har förväntats dra ett stort lass för Sverige, samtidigt som vi fått allt större svårigheter att upprätthålla en jämlik vård, skola och omsorg. Kommuner har lämnats ensamma att hantera enorma kostnader och risker i samband med etableringar, medan multinationella bolag gjort miljardvinster. Utvecklingen är resultatet av politiska beslut i riksdag och regering, med andra intressen och mål än ett jämlikt samhälle. Vi vill ändra på utarmningspolitiken och sätta Norrland i centrum. Vänsterpartiet vill rikta strålkastarljuset på den orättvisa fördelning som gör att Norrland på många sätt bär Sverige, men samtidigt lämnas utan möjligheter att upprätthålla goda samhällen här.

Vi vill öppna det politiska samtalet om ägande, inflytande och om koloniala strukturer. Där mer av värdet som skapas här, kommer oss till del och kan skapa livskraftiga kommuner med tillräckliga resurser som erbjuder våra invånare ett gott liv. Vi vill skapa ett hållbart, demokratiskt och rättvist Sverige, där besluten tas nära dem som berörs. Där den statliga närvaron byggs ut och staten börjar ta ansvar för att jämlika förutsättningar ges i hela Sverige. Ett Västernorrland där en aktiv politik för kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser och klimatomställning på alla plan samtidigt garanterar oss välfärd, fungerande infrastruktur och ett hållbart bruk av våra naturresurser. Endast så skapar vi en omställning som människor här kan ställa sig bakom. En politik som blir hållbar över generationer.

Statlig närvaro och regional rättvisa

Nedskärningar, centralisering och marknadsstyrning har kraftigt försämrat den statliga servicen i vårt län. Myndigheter har lagts ned, flyttat eller tappat resurser. Post, polis, servicekontor, arbetsförmedling och offentliga institutioner har försvagats. Samtidigt som avstånden ökat, infrastrukturen försämrats och välfärden fått bära allt större bördor.

Det är dags att vända utvecklingen. Vi vill att staten återtar sin starka resurssättande roll. Myndigheter ska finnas i hela länet. Samhällsservice ska vara nära, inte två timmar bort. Kommunernas och regionens förutsättningar ska stärkas, inte urholkas. Norrland ska inte längre lämnas efter när nationella resurser fördelas.

• Vi vill att regionen arbetar för att statliga myndigheter ska finnas närvarande i länets alla kommuner
• Vi vill att staten tar större ansvar för att fördela resurser jämlikt i hela landet

Välfärden måste fungera i hela länet

Ett hållbart Västernorrland byggs inte bara i städerna. Det byggs i varje by, varje samhälle och varje del av länet. För att människor ska kunna leva sina liv där de vill, krävs att välfärden fungerar i hela regionen. Vård, skola, omsorg, kollektivtrafik och samhällsservice måste finnas nära människor, även utanför tätorterna.

Under lång tid har staten svikit kommunerna genom att dra sig tillbaka. Samtidigt har migration varit helt avgörande för att klara bemanningen inom välfärden och kommer att vara det även framöver. De nya lönekraven för arbetskraftsinvandring hotar därför inte bara enskilda branscher, utan hela välfärdssektorn. Därför vill vi stärka regionens roll som samordnare, investera i utbildning och kompetensförsörjning och säkerställa service i landsbygd och glesbygd. Ett län kan inte byggas om bara städerna utvecklas.  Alla delar av Västernorrland måste ges reella möjligheter att utvecklas.

• Vi vill använda regionala utvecklingsmedel för att stödja boende, service och arbetsmöjligheter där människor bor

Ett rättvist skattesystem som möjliggör utveckling

Dagens skattesystem tvingar redan hårt pressade regioner och kommuner att konkurrera om en krympande skattebas, samtidigt som staten kliver undan från sitt ansvar.  Resultatet är att ojämlikheten fördjupas där glesbefolkade regioner aldrig får en rättvis chans.

För att hela landet ska kunna utvecklas krävs en skattepolitik som verkligen utjämnar skillnader. Vänsterpartiet vill därför att den statliga progressiva skatten höjs i stället för den kommunala. Skatteutjämningen behöver stärkas. Regionerna ska kompenseras för stora avstånd och höga välfärdskostnader.

Vi vill också att värden som skapas av naturresurser beskattas där de produceras. Elen där den genereras, skogen där den växer, gruvnäringen där brytningen sker. Vänsterpartiets förslag ger inte bara mer tillbaka till Norrland, utan kan även skapa ett större incitament för människor att ställa sig bakom utbyggnaden av förnybar energi i sitt närområde. Höjda avgifter och skatter ska kunna användas till att bättre finansiera vård, vägar och skapa arbetstillfällen lokalt.

Det är en fråga om rättvisa, regional utveckling och demokrati. Med ett rättvist skattesystem kan alla regioner i Sverige växa. Inte bara de som redan har det bäst.

• Vi vill att det kommunala skatteutjämningssystemet reformeras så att det bättre kompenserar Västernorrland utifrån våra utmaningar.
• Vi vill att staten tar större ekonomiskt ansvar för att skapa jämlika förutsättningar i hela landet

Krisberedskap – ett robust samhälle för kris, katastrof och krig

Världen har förändrats snabbt. Klimatförändringar, krig i vårt närområde, cyberangrepp, översvämningar och värmeböljor visar hur snabbt läget kan förändras. Vi ser nu att vi står sämre rustade än förr. Decennier av privatiseringar har gjort Sverige mer sårbart och pandemin blottlade att robustheten försvunnit. De vanliga distributionskanalerna för utrustning, material och tjänster fungerade inte längre. Staten borde haft kvar de samhällsnödvändiga strukturerna.

Beredskap är inte bara militärfrågor, utan ska också leverera stabil och trygg välfärd i fredstid. För att möta dagens och morgondagens risker behöver vi robusta sjukhus, stabil energiförsörjning, säker tillgång till läkemedel, fungerande IT-system och klimatsäkrade lokaler.

Region Västernorrland behöver också skala upp en trygg och stabil lagerhållning av vatten, mat, drivmedel och el, samt andra kritiska varor. För att tex klara framtida problem med leveranser av olika bränslen behöver vår fordonsflotta ha en viss bredd av fordon som drivs av olika energikällor. Vi måste också säkerställa att vårdpersonalen garanteras en trygg och god arbetsmiljö under kriser.

Regionen bör verka för att vår egen livsmedelsförsörjning i länet skalas upp, som ett led i ökad beredskap och resiliens. Det behövs för att undvika påverkan av främmande makt, minskad tillgång till mat på grund av klimatförändringar, samt osäkra transporter och ”just in time”.

• Vi vill att Region Västernorrland säkerställer ökad resiliens i infrastruktur och försörjningsled

Sollefteå sjukhus – en samhällsbärande del av länets och Sveriges sjukvård

Det behövs ett robust och starkt sjukhus i Sollefteå. Inte bara som ett av länets tre samhällsbärande sjukhus med stort upptagningsområde, utan även som viktig arbetsgivare. Sjukhuset är en strategisk resurs för hela länet och spelar en central roll för den stora beredskapssatsning som nu görs på I21. Sjukhusets läge, infrastruktur och kapacitet att snabbt utöka vårdplatser gör det avgörande för civil och militär beredskap i norra Sverige.

Det är regionens ansvar som samhällsbärare att säkerställa att vården fungerar i kris och krig, både i länet för Sveriges bästa. Vi behöver kunna möta kraven från Försvarsmakten, våra grannländer och NATO. Fortsatt avlövning av kritiska funktioner vid Sollefteå sjukhus omöjliggör detta. Vänsterpartiet menar att Region Västernorrland måste byta riktning.  Politiken måste ta besluten som rustar vården i Sollefteå stark igen. Sjukhuset utgör en del av vårt totalförsvar.

Centraliseringarna till Örnsköldsvik och Sundsvall ska omprövas och omprioriteringar göras. De beslut som avlövade och fortsatt hotar Sollefteå sjukhus ska dras tillbaka. Sollefteå ska återupprättas som ett fullvärdigt akutsjukhus. Varje sjukhus ska optimeras utifrån sina förutsättningar att ge vård som gynnar hela länet. Som varande en pusselbit i helheten.

Kampen om sjukhuset visar att Sollefteå är mer än en vårdinrättning. När BB och akutsjukvården försvann skakades hela samhället. Folk gick man ur huse. Den kampen lever än. Vänsterpartiet ser att två mandatperioders beslut och hot om nedmontering succesivt svält ut och sargat sjukhuset och medfört att rekryteringar varit svårare. Besluten har även försvagat människors tilltro till demokratin och en jämlik vård. I takt med avlövningen har tusentals invånare i inlandet förlorat trygg akutvård och tvingas nu resa långt för sin akutsjukvård. Där ökade risker för de sköraste, dvs barn, sjuka och äldre är särskilt oroande.

Sollefteå sjukhus är också avgörande för lokal och regional utveckling. Som stor arbetsgivare är sjukhuset centralt för både kommunens ekonomi och befolkningsstabilitet. Den centraliseringspolitik som förts riskerar leda till utflyttning, minskad skattebas och försämrad service. Sjukhuset måste ses som mer än vårdgivare. Det är en motor för att bygga ett levande samhälle.

Att stärka vården i glesbygd handlar om rättvisa. Alla ska ha rätt till god vård oavsett bostadsort. De senaste mandatperiodernas beslut om centraliseringar har urholkat jämlikheten och förstärkt skillnaderna mellan stad och landsbygd. Speciellt viktigt i detta avseende är den akuta vården. Rätten till BB, akutvård och nära vård för våra sjuka barn är okränkbar. Vänsterpartiet kräver ökat statligt stöd så att regionen kan erbjuda likvärdig vård för våra barn.

Inför framtidens kriser som pandemier, klimatkriser och säkerhetspolitiska läge behövs fler robusta och geografiskt spridda sjukhus i landet. Sollefteå har kapacitet och tekniska förutsättningar att vara ett av Sveriges viktigaste beredskapssjukhus. Fortsatt avlövning försvagar däremot vår gemensamma motståndskraft, både i länet och i Sverige.

• Vi vill att Sollefteå sjukhus ska vara ett av Västernorrlands tre fullvärdiga akutsjukhus
• Vi vill att nedmonteringen av verksamheter vid Sollefteå stoppas och att återförande av verksamheter planeras
• Vi vill att regionen tillsammans med länets kommuner tar fram en ny plan för en jämlik, trygg och robust vårdstruktur i Västernorrland

Sollefteå sjukhus och barnrättsperspektivet enligt Barnkonventionen

Att lägga ned barnsjukvårdens avdelningsplatser och ej tillhandahålla barnläkarjour i Sollefteå är inte bara ett hårt slag mot en trygg och nära akutsjukvård för barnen, utan ett svek mot barnens familjer, mot bygden och en hoppfull framtid i Sollefteå.

Forskning visar att avlövningar eller nedläggningar av BB och sjukhus i landsbygden minskar tillgången till akut vård och leder till sämre mödra- och barnhälsa. I områden där förlossning och barnavdelningar lagts ned tvingas familjer resa långt till vård, ofta mitt i natten vid förlossningar, astmaanfall, eller olyckor.  Situationer där dyrbara minuter kan avgöra allt.

Barn har också rätt till vård nära hemmet. När vård flyttas från hemorten försvinner tryggheten.  För redan hårt drabbade sjuka barn som behöver hjälp vid en försämring av sitt tillstånd, är möjligheten att slippa resa långt ovärderlig. De ska kunna vara nära sina anhöriga och känna den personal som vårdar väl.

Men en nedläggning av barnavdelningens platser i Sollefteå drabbar inte bara barnen, familjerna och vården, utan hela samhället. Barnfamiljer ser ingen annan utväg än att flytta, eftersom barnen är det viktigaste man har. Unga i arbetsför ålder söker sig bort och samhället tappar livskraft, lokal ekonomi och hopp.

Fortsatt avlövning av Sollefteås barnsjukvård och trygghet kommer slutligen slå hårdast mot dem som redan är mest sårbara; barnen och deras familjer. Därför kräver vi i Vänsterpartiet att barnrättsperspektivet ska styra. Deras behov och rätt till vård nära hemmet är avgörande.

Sollefteå sjukhus måste återupprättas som ett fullvärdigt sjukhus med BB, barnsjukvård och dygnet runt akutvård. För barnens, familjernas och hela bygdens rätt till en framtid i Sollefteå. Vänsterpartiet vill att barnsättsperspektivet ska väga tyngst.

• Vi vill att Barnkonventionen ska ligga till grund för att bevara barnavdelningen på Sollefteå sjukhus
• Vi vill att Barnkonventionen ska ligga till grund för att återupprätta Sollefteå sjukhus som ett akutsjukhus

Grundläggande samhällsservice – en del av infrastrukturen

Infrastruktur handlar inte bara om vägar, bussar och tåg. Det handlar också om de byggnader och system som bär upp vårt gemensamma samhälle. Sjukhus, skolor, badhus, VA- och IT-system är alla en del av infrastrukturen. Dessa har alla avgörande roll för trygghet och funktion.

Mycket av vår offentligt ägda infrastruktur är i dag sliten och i behov av omfattande upprustning. Staten har länge underlåtit att sörja för nödvändig infrastruktur i länet.  Kommunerna och regionen står inför investeringar som de har svårt att klara på egen hand. När infrastruktur under lång tid tillåtits förfalla drabbar det tryggheten, servicen och hela länets utvecklingskraft.

Därför vill vi att staten tar ett betydligt större ansvar och finansierar den nödvändiga upprustningen av grundläggande samhällsservice. Det är en direkt investering i vår trygghet och jämlikhet som samtidigt leder till en regional utveckling.

• Vi vill att staten ökar finansieringsgraden så att grundläggande infrastruktur och samhällstjänster ska finnas i hela länet

Digital infrastruktur och smarta lösningar

Utan stabil mobiltelefoni och snabbt bredband stannar både företag, samhällsservice och människors vardagsliv. I ett stort och glest län som Västernorrland är digital infrastruktur inte en lyx. Det är en grundförutsättning för trygghet, tillgänglighet och regional utveckling. Därför måste staten ta ett tydligt ansvar för att hela länet får full täckning. Staten behöver bygga ut både fiber- och mobilnät.

Möjligheten har ökat att öppna för mer digitala vårdbesök och distansarbete. Även smart kollektivtrafik, som i realtid kan anpassa sig bättre efter människors behov.

Digitalisering ska vara en del av den gröna omställningen och göra vardagen enklare, men får aldrig ersätta grundläggande välfärd eller fysisk service där den behövs.

Infrastruktur som håller ihop länet – vägar, järnvägar och elnät

För att Västernorrland ska vara ett län där människor kan bo, arbeta och leva sina liv krävs en infrastruktur som håller ihop regionen. Det gäller våra vägar, järnvägen och elnätet. Statens minskade ansvarstagande för vägar och järnvägar har lett till eftersatt underhåll, brister i bärighet och säkerhet. Det slår hårt mot både människor och näringsliv. Staten behöver ta tillbaka fullt ansvar för vägar och järnvägar och se till att underhållet prioriteras i hela landet.

Elnätsutbyggnaden är viktig för att klara Sveriges klimatmål, men också för att hushåll och företag inte ska behöva betala dyra och ojämlika elkostnader i Sverige. Det behövs stora investeringar i transmissionsnäten för överföringen av el mellan norr och söder. Men vi ser även att bristen på investeringar i de regionala och lokala elnäten är ett problem, speciellt för företag som vill bygga ut sina etableringar. Genom att bygga ut stamnätet snabbare, stärka elproduktionen i söder och modernisera styrningen kan vi få jämnare elpriser, bättre konkurrenskraft och en grön omställning snabbare.

Parallellt med detta måste laddinfrastrukturen byggas ut i alla delar av länet, från kust till inland, för att göra det möjligt att välja elbilen för längre resor. I dag vilar ansvaret nästan uteslutande på den privata marknaden. Omställningen går för långsamt och det offentliga måste säkerställa laddinfrastruktur där marknaden inte kan eller vill.

Vägtransporter är fortfarande det enda möjliga alternativet för många människor i länet. Bilresandet är en viktig del för att kunna bo, resa och jobba i hela länet. Även sjuktransporterna är idag helt beroende av framkomlighet på våra vägar.

Underhållen av vägnätet måste fungera även i Norrland. Till exempel krävs underhåll och framkomligheten förbättras mellan Örnsköldsvik och Sollefteå på väg 335. Samt efter E14 som förbinder Sundsvallsregionen med Östersund och Trondheim.

• Vi vill att staten återigen ska vara huvudman för trafiken och återta ansvaret för underhåll av både landsvägar och i järnvägar hela länet, så att trafiken fungerar under alla årstider.

Transporter, logistik och ändrade konsumtionsmönster

Konsumtionen av varor har globaliserats. De alltjämt ökande transporterna står för en allt större andel av våra växande utsläpp av växthusgaser. Vi behöver sträva efter att minska vår konsumtion eftersom den ökar utsläppen. Utsläppen som uppstår i andra länder när varor exporteras till oss måste också tas in i beräkningen då vår totala energikonsumtion och våra utsläpp av växthusgaser analyseras. Det gäller på individ såväl som på samhällsnivå. Det gäller i våra offentliga verksamheter och i näringslivet.

Fokus måste skifta från att titta på sluthanteringen, avfall och återvinning till att i anskaffningen börja välja mer hållbara alternativ. Vi behöver gå från att försöka minska effekten av vårt avfall, till att redan i själva inköpet premiera flergångsansvändning, återbruk och renovering.

Det är även viktigt att logistiken kring våra varor samordnas så gott det går och att så mycket som möjligt av transporterna flyttas från väg till räls och vatten.

Hållbar och fossilfri energiproduktion

Trots tydliga klimatmål i världen, Sverige och länet så minskar våra klimatrelaterade utsläpp alltför lite. Framtiden behöver byggas med hållbar energiproduktion och fossilfria energikällor om vi ska klara klimatomställningen.

Vänsterpartiet ser behovet av att bygga ny hållbar energiproduktion i länet. Men vill samtidigt väcka frågan om var i landet den största utbyggnaden bör vara. Är det i Norrland eller i södra Sverige? Vi vill också understryka behovet av energieffektivisering och det viktiga arbetet för minskad energikonsumtion. Samhällets energiförbrukning behöver minska på totalen.

Vi behöver även balansera vårt energibehov mot att värna våra viktiga vatten, vår natur, miljö och freda våra ekosystem i Västernorrland.

Sol-, vind-, vatten- och vågkraft

Sol, vind och vatten- och vågkraft är nycklar i framtidens energiproduktion. Det är tekniker av förnybar el som behöver byggas ut, som tex solceller, solvärme, vindkraft, berg- och fjärrvärme, biobränslen, bio- och vätgas. Redan idag ligger Västernorrland i toppen av Sveriges mest vindkraftstäta län, med mycket stor elproduktion. Och många fler vindkraftsparker på land och till havs planeras just nu.

Vänsterpartiet vill se ett ekonomiskt incitament på t.ex. 5 öre per kilowattimme så mer av värdet av förnybar elproduktion stannar i kommunerna det produceras i.

Vi ser att delar av dagens vattenkraftverk behöver rustas upp, moderniseras och vi vill att de byggs så att fisk och ål har möjlighet att vandra. De oreglerade vatten som finns kvar idag ska inte regleras med ny vattenkraft.

 

Biobränsle, biogas och grön vätgas

Biobränslen är ett samlingsnamn för bränslen som är tillverkade av organiska råvaror som tex växter, matavfall och rester från skogsindustri och avloppsslam. Västernorrland är ett län med mycket skog som brukats under generationer och gett stora rikedomar i länet och Sverige. Skogen nämns ofta som den förnybara lösningen på klimatkrisen och för att nå våra klimatmål. Vänsterpartiet anser att stora uttag från skogen bara kan utgöra en kortsiktig lösning. Skogen måste brukas ansvarsfullt för kommande generationer och behöver finnas som kolsänka och för att inte skynda på pågående massutrotning av växt- och djurarter.

Vi vill se att uttag från skogen görs med omsorg och med hållbara metoder och att slutprodukten ska vara långlivad. Biogas som bygger på samhällets avfallsprodukter kan vara en del att nå klimatmålen i en övergångsperiod, men kräver enorma mängder organisk råvara.

Vätgas är en bra energibärare, som precis som el kan användas för att transportera, lagra och ge energi. Den är dock svår att lagra och är lättantändlig. Den produceras oftast med fossil naturgas och bidrar därmed till stora koldioxidutsläpp. Det vi kallar grön vätgas framställs genom elektrolys med hjälp av förnybar el och har i dagsläget stora energiförluster vid omvandling från el till vätgas och sedan tillbaka till el.

I dagsläget planeras vätgasledningar mellan Örnsköldsvik och Haparanda och in i Finland. Vänsterpartiet väcker frågan om varför ledningen i Norrland planeras ligga på land, istället för till havs som på andra platser, och var gränsen går mellan hur mycket mark som ska exploateras i Norrland och därmed riskera vår skogs- och biomassa. Landyta som tex hade kunnat nyttjas till livsmedelsproduktion?

Vänsterpartiet är i dagsläget tveksamma till de förslagna vätgasledningar som planeras mellan Örnsköldsvik och Haparanda och in i Finland, med driftstart 2030. Säkerhetsaspekter, lagring och att marknaden ska stå för lösningar som borde vara statliga, är några anledningar till oro.

Flyget

En hållbar och fungerande infrastruktur är grunden för ett jämlikt och levande Västernorrland. Flyget spelar fortsatt en viktig roll i ett stort län som vårt. Inte minst ur beredskapssynpunkt. Flyget är viktigt för akuta transporter där realistiska alternativ saknas. Samtidigt behöver flygplatserna samordnas och finansieras på ett hållbart sätt.

Vi vill skapa en modern, gemensamt finansierad regional lösning för flyget i Västernorrland. Samtidigt vill vi verka för att de statliga stöden styrs över från flyget till järnvägen, där insatserna ger störst klimatnytta och mest samhällsnytta.

Vänsterpartiet vill att länet samordnar sina gemensamma insatser kring en flygplats, nämligen Höga Kusten Airport. Ett beslut som tas ur beredskapsperspektiv, kommunalt kostnadsperspektiv och klimatperspektiv.

Flygande är en mycket klimatbelastande transportform och utsläppen därifrån måste minska snabbare för att nå klimatmålen. Vänsterpartiet vill ersätta flygresor med tåg, där fungerande alternativ finns. Vi vill införa en progressiv flygskatt, där den som flyger ofta betalar mer.

Flygets framtid bygger inte på att upprätthålla dagens nivåer med nya bränslen. Vi behöver färre flygresor och klimatsmarta resor med tåg. Tekniska lösningar som elflyg och elektrobränslen (eSAF), presenteras som framtida alternativ. Dessa tekniker kräver dock enorma mängder energi och stora offentliga investeringar. Tekniken är långt ifrån redo att ersätta dagens omfattande flygtrafik. Det behövs full transparens i projekt rörande elflyg och e-bränslen, så att de inte används som ursäkt för att skjuta nödvändiga utsläppsminskningar på framtiden.

• Vi vill att länet samordnar sina gemensamma insatser kring en flygplats, Höga Kusten Airport.

Kollektivt resande, tågen, bussarna och flexibla trafikformer

Kollektivtrafiken är ett effektivt och klimatsmart transportslag. Det behövs en statlig strategi för ökat kollektivt resande och för en utbyggd och upprustad kollektivinfrastruktur i hela landet, från syd-nord och öst-väst. Det krävs dubbelspår längs hela Ostkustbanan för att resan skall bli effektivare och snabbare och att det ska ses som ett alternativ för flera resenärer. För att genomföra framtidens kollektivtrafiksprojekt behövs stora statliga resurstillskott och enhetliga priser. Vänsterpartiet nationellt föreslår att det införs en Sverigebiljett som fungerar lika i hela landet. Då slipper vi en mängd olika regionala system med dithörande olika taxor, appar och zonindelningar. En Sverigebiljett skulle kosta 450 kronor. En fungerande kollektivtrafik är inte bara en fråga om jämlikhet, om regional utveckling, utan är också en nyckel i klimatarbetet. Dessutom leder arbetet med järnvägarna till många nya jobb.

Idag är vårt järnvägssystem uppsplittrat mellan statliga och privata aktörer och där ekonomisk lönsamhet styr istället för samhällsnytta. Vänsterpartiet vill återskapa ett sammanhållet järnvägssystem med samhällsnytta i fokus, så att trafik ska kunna bedrivas även där resor inte är lika ekonomiskt lönsamma. Tågtrafiken måste fungera i hela landet. Vi vill se ökade statliga subventioner till tågen och en kraftigt förbättrad infrastruktur, dubbelspår, mer nattåg och höghastighetståg.

Järnvägsunderhållet behöver förstatligas och järnvägen återregleras. Vänsterpartiet anser att avkastningskravet på SJ ska tas bort och att pengarna istället ska användas till förbättrad service och sänkta biljettpriser.

Kollektivtrafiken måste också bli mer attraktiv än resan med bil. Vänsterpartiet vill gärna se avgiftsfri kollektivtrafik på sikt, men redan nu kunna erbjuda så låga priser vi kan. Det krävs ett samlat grepp kring hur kollektivt resande ska kunna öka även i regioner där bilen är första alternativet. Kollektivtrafikens utbud och transportfordon behöver därför moderniseras med innovativa lösningar som fungerar för hela samhället, från glesbygd till tätort. Fungerande lokal och regional busstrafik är en central del av detta.

Vi behöver samarbeta regionalt och lokalt för att kunna erbjuda en god tillgänglighet i hela länet. I dag är kollektivtrafiken ofta alltför dyr, gles och otillgänglig. Särskilt för den som bor i glesbygd, är ung, äldre eller inte har tillgång till bil. Vi vill göra det lätt att göra rätt, oavsett var man bor eller hur stor plånboken är.  Det behövs fler mer flexibla transportformer för att möta behoven hos invånarna, som tex flexbussar, anropsstyrd trafik och byabussar skulle kunna erbjuda.

För att göra de hållbara kollektiva alternativen ännu bättre, behövs också fler cykelvägar och pendlarparkeringar som knyter ihop byar, orter och arbetsplatser.

• Vi vill öka buss- och tågresandet i länet
• Vi vill att regionen samordnar sig med övriga intressenter, för att förverkliga dubbelspår längs hela Norrlandskusten.
• Vi vill starta persontrafik på Övre Ådalsbanan, som möjliggör tågtrafik till Sollefteå
• Vi vill se ett ökat samarbete med Norge och Finland, för ökad järnvägstrafik mellan länderna

Ingen kärnkraft i Västernorrland

Kärnkraften bör avvecklas. Det är en dyr, riskfylld och osäker energikälla, som dessutom förutsätter omfattande gruvbrytning. Kärnkraften ska ersättas med utbyggnad av förnybara energislag.

Det största problemet med kärnkraften är att en trovärdig lösning för slutförvaring av utbränt kärnbränsle inte existerar. Använt kärnbränsle måste kunna förvaras säkert i minst 100 000 år. Något som blir omöjligt, både utifrån att säkra bergsäkra tekniska lösningar för slutförvaringen och i hur kommunikationen och skyddet för framtida generationer ska kunna garanteras.

Vänsterpartiet säger också nej till ytterligare kärnkraft i Sverige. Förslagen om att starta eventuell framtida kärnkraft i Västernorrlands kustband skulle innebära stora risker för vatten, miljö och framtida markanvändning. Beslut som påverkar kustmiljöer och vattendrag ska aldrig pressas igenom över huvudet på dem som bor här. Det kommunala vetot måste försvaras.

Vi vill se olika former av hållbar förnybar energi i länet. Dessa är snabbare att bygga, tryggare att använda och både ekonomiskt och miljömässigt mer hållbara.

• Vi säger nej till kärnkraft i regionen
• Vi säger nej till alla försök att inskränka kommunernas vetorätt

Ingen gruvbrytning i alunskiffer och inget tillstånd för uranbrytning

Vänsterpartiet vill inte se någon gruvbrytning av alunskiffer i Sverige eller länet. Alunskiffer innehåller många vattenlösliga giftiga ämnen som riskerar spridas med vattendragen, i sjö, älv och ut havet. Bland de mest riskfyllda ämnena finns uran, arsenik, nickel, kadmium, vanadin och molybden. Det kommunala vetot i frågan om gruvbrytning är helt avgörande för att vi ska kunna försvara våra vattendrag åt kommande generationer och för vårt självbestämmande.

• Vänsterpartiet säger nej till att tillåta gruvbrytning i alunskiffer och uranbrytning i Sverige.

Klimaträttvisa – en murbräcka för mer rödgrön politik

Klimatkrisen är inte ett hot i fjärran, utan märks tydligt här och nu. Den syns i värmeböljor, översvämningar, skogsbränder och kritiskt hotade ekosystem. Den hotar välfärden, samhällsekonomin och tryggheten. Den märks i människors starka oro inför framtiden och av känslan att samhället inte agerar, trots att stora saker måste göras gemensamt. Där vårt hopp nu ställs till att krisen kan skapa möjligheter att kräva klimaträttvisa, nya hållbara jobb och samhällen.

För att göra detta omvälvande skifte behöver stora förändringar ske. Om vi ska kunna bevara ett klimat som fortsatt kan medge en för oss livsuppehållande planet, så krävs en helt annan politik. Våra samlade globala utsläpp av växthusgaser måste minska skyndsamt och vi behöver samtidigt säkerställa insatser som leder till bevarad biologisk mångfald, rent vatten och en ökad självförsörjningsgrad. Stater och samhällsbärande instanser behöver gemensamt och beslutsamt budgetera för omställning till ett hållbart samhälle och genomföra klimatanpassningar som skyddar oss i det nya läget.

För en hållbar global utveckling behöver många perspektiv beaktas. Invånarnas intressen måste alltid vägas mot de samhälleliga behoven, säkerställa att kapitalintressen inte går först och ändå ske utan att vi tappar tempo i omställningen. Samtidigt är verkligheten att omställningen sker i alltför liten grad och går alldeles för långsamt.

För oss i Vänsterpartiet är klimatomställningen inte bara nödvändig, utan en möjlighet! Omställningen ska inte bara rädda planeten, utan användas som en murbräcka för införandet av en rödgrön politik som också förbättrar människors liv här och nu. Det krävs en synvända där vi försöker leva energismartare, cirkulärt och med utgångspunkten att hushålla med våra gemensamma resurser.

Klimatpolitiken får inte handla om att skuldbelägga individer, eller vältra över kostnader på människor som redan kämpar med ekonomin. Den måste utgå från rättvisa. Den som förorenar mest ska betala mest. Människor med lägst inkomster ska inte bära klimatpolitikens tyngsta konsekvenser. Kommuner och regioner ska inte stå ensamma i omställningen.

Klimatomställningen kan skapa tusentals jobb genom energirenoveringar, elektrifiering, återbruk, hållbar livsmedelsproduktion och utbyggd kollektivtrafik. Men bara om politiken tar ansvar. Omställningen ska samtidigt göra vardagen bättre. Tryggare transporter, friskare luft, lägre energikostnader och ett mer motståndskraftigt samhälle. Västernorrland ska vara ett föredöme, inte ett område som lämnas åt marknaden eller kortsiktiga beslut.

• Vi vill att regionen budgeterar för omställning till ett hållbart samhälle
• Vi vill att regionen genomför klimatanpassningar som skyddar samhället i ett föränderligt klimat

Ansvarsfull användning av naturresurser och rättvis återbäring

Västernorrland har stora naturtillgångar som skog, odlingsbar jord, byggbar mark och mineraler. Resurser som i generationer bidragit till att bygga upp Sveriges välstånd. Ändå har värdena sällan stannat lokalt. Vi har burit kostnaderna för exploateringen, medan vinsterna förts bort till bolag i andra delar av landet, eller vidare ut i världen.

Kampen om skogen, våra naturtillgångar och energiproduktion har åter aktualiserats i Norrland. Norra Sveriges råvarutillgångar i skog, mineraler och energi har fått nationellt och internationellt intresse. Det är stora och ofta internationella bolag som vill dra nytta av den gröna omställningen, men där deras intresse för att ta motsvarande ansvar för miljö, samhälle eller framtid saknas.

För att omställningen ska vara hållbar krävs ansvarstagande, långsiktighet och demokratiskt inflytande. Lokalsamhällena ska kunna säga nej till icke hållbara etableringar. Vi som berörs direkt ska inte lämnas med riskerna av etableringar och brukandet och samtidigt se att vinsterna försvinner långt bort.

Vänsterpartiet vill att en betydligt större del av värdena från våra resurser också stannar i regionen. Kommuner och regioner ska via energiskatten få behålla en del av intäkterna, tex 5 öre per kilowattimme, så att elens värde också märks i bygden där kraften skapas. Fastighetsskatten från energianläggningar ska gå dit elen faktiskt produceras och skogen ska beskattas där den växer och avverkas.

Mineralavgifterna behöver höjas och pengarna ska återinvesteras i de kommuner och regioner som i dag står med ansvaret för exploateringen och dess långsiktiga konsekvenser. Norrland ska inte längre fungera som en råvarukoloni åt resten av landet eller världen.

Vatten och ekosystem – grunden för allt liv

Rent vatten är en av våra mest grundläggande förutsättningar för liv, hälsa och trygghet. Idag är tillgången till rent vatten inte längre självklar. Konsekvenser av klimatförändringarna, överuttag och föroreningar är överhängande risker mot vårt vatten. Olika industrier och gruvors utsläpp i naturen och vattendragen sätter hård press på reningskapaciteten i våra många gånger daterade vattenreningsverk. Något som långsiktigt riskerar vår hälsa, liv och våra ekosystem. För att möta dessa utmaningar måste vi alla bidra och se till att dricksvattentäkterna skyddas med betydligt större kraft och beslutsamhet än i dag. Det handlar inte bara om vårt färskvatten för dagligt bruk, för odling och djurhållning. Vi behöver också säkerställa vattenförsörjningen för offentlig verksamhet och för industrin. Vattnet behöver också lyftas som en avgörande del i Sveriges beredskap och skyddas mot intrång av främmande makt.

Vatten är grunden till allt liv och en av våra mest värdefulla tillgångar. Vattnet behövs även för att återställa våra våtmarker, som kan nyttjas som led i att hantera stora skyfall och undvika översvämningar. Våtmarker är viktiga kolsänkor och kan användas för att stoppa onödiga utsläpp av växthusgaser.

Strandskyddet bör istället för att luckras upp för kortsiktiga privata rekreationella intressen, värnas för att säkra biologisk mångfald. När fysiskt avstånd upprätthålls mellan infrastruktur, lokaler och bostäder kan potentiella risker för utsläpp i våra vattendrag undvikas.

Vänsterpartiet anser att vatten är och ska vara en gemensam resurs. Och precis som elnätet anser vi att det ska ägas och förvaltas gemensamt.

• Vi vill att vi brukar våra naturresurser ansvarsfullt och värnar våra viktiga vatten och ekosystemen

Turism i samklang med naturen

Besöksnäringen är en viktig del av Västernorrlands ekonomi och identitet. Inte minst i Höga Kusten och på landsbygden, där natur och kulturlandskapet blivit vår främsta tillgång. Allemansrätten får inte försvagas, men kommer samtidigt med ett stort ansvar för individ och näring. Turism och näringslivsutveckling måste ske på naturens och lokalsamhällenas villkor. Det som gör vår region unik får aldrig offras för kortsiktig exploatering.

För hållbar turismen krävs långsiktigt skydd av skogar, fjäll, kustmiljöer och vattendrag.  Samtidigt finns en stor potential i ekoturism, kulturarvsturism och småskaliga lokala initiativ som skapar jobb och stärker bygder.

Regionen behöver ta en aktiv roll i att samordna stöd, utbildningar och marknadsföring som gynnar hållbara och lokalt ägda verksamheter.  Stödet ska stärka bygderna, inte subventionera projekt som riskerar naturvärden.

Industriella etableringar får inte förstöra de landskap som människor vill besöka, leva i och arbeta i. Turismen ska skapa jobb och framtidstro, utan att riskera det som gör Västernorrland unikt.

• Vi vill undvika industriella etableringar som förstör värdefulla landskap

7.     Ett Västernorrland som driver den gröna omställningen

VÄNSTERPARTIET VÄSTERNORRLAND GÅR TILL VAL PÅ LÖFTET ATT VERKA FÖR:

• Att införa en tydligt bindande klimatbudget med konkret åtgärdsplan när målen ej nås
• Att Region Västernorrland gör klimatkonsekvensanalyser före alla större beslut
• Att personella resurser tillsätts för att säkerställa finansiering av klimatinvesteringar
• Att utsläpp ska följas upp på samma sätt som en ekonomisk budget och patientsäkerhet, samt användas som underlag för förändring
• Att regionen använder upphandling för att långsiktigt främja lokal och regional produktion av livsmedel
• Att regionen säkerställer beredskapslager för mat, vatten, drivmedel och medicinsk utrustning
• Att möjliggöra ökat tågresande och införa persontrafik på Övre Ådalsbanan, vilket skulle möjliggöra spårbunden kommunikation mellan Umeå och Östersund, via Sollefteå

Klimatomställningen är vår tids ödesfråga och samtidigt en möjlighet för länet. Region Västernorrland ska vara en aktiv drivkraft i den gröna omställningen tillsammans med kommuner, invånare, företag och civilsamhälle.

Genom våra egna verksamheter utgör vi en central roll i den gröna omställningen. Hälso- och sjukvården, fastighetsbeståndet, upphandlingarna, kollektivtrafiken och det regionala utvecklingsarbetet påverkar både utsläpp, resursanvändning och människors vardag.  Det vi gör eller inte gör, gör skillnad. Varje dag, året om.

Politiska beslut för ett hållbart samhälle

För att nå våra nationella klimatmål och åtaganden krävs omställning i den fysiska regionen såväl som i våra verksamheter. Det behövs tydligt politiskt ledarskap i frågorna, där viljan att gå före ska genomsyra våra egna verksamheter. Där Region Västernorrland tar ett utökat ansvar för att försöka påverka hela den fysiska platsen regionen mot ett mer hållbart samhälle. Då krävs mer än en klimatbudget och ambitionsformuleringar.

Besluten som tas för klimatomställningen i regionen behöver fokusera på ansvar, samverkan, möjliggörande, nytänkande och ska bana vägen för hållbara livsval och näringslivsutveckling för mer än bara regionens omedelbara ansvarsområden.

I dag arbetar Region Västernorrland utifrån en antagen klimatbudget som ska följa upp hur organisationens egna utsläpp ska minska enligt Parisavtalet. Utifrån det har verksamheten identifierat och arbetar med aktiviteter inom områden som energi, transporter och engångs/flergångsartiklar. Klimatbudgeten visar organisationens totala utsläpp enligt GHG-protokollet och hur utsläppsminskningarna behöver ske för att ligga i linje med våra åtaganden.

Politiska beslut om utsläppsminskningar

Vi gör mycket bra saker i våra egna verksamheter, men konstaterar samtidigt år efter år att vi inte når våra mål. Det är tydligt att klimatbudgeten behöver kopplas mot en tydligare åtgärdsplan när målen ej nås.

I den bästa av världar skulle Region Västernorrland ta ett utökat ansvar över våra rådighetsgränser. Det finns ingen tydlig politisk vilja för det. I dagsläget arbetar förvaltning och verksamheter så gott man kan med små resurser.

Vänsterpartiet vill öka resurserna till både förvaltning och verksamhet att arbeta med att minska våra utsläpp av växthusgaser. Både de utsläpp som våra egna verksamheter orsakar, likväl som de som i samverkan med andra aktörer kan minska den fysiska regionens klimatavtryck.

• Vi vill jobba mot en mer tydligt bindande klimatbudget som klargör exakt hur mycket utsläpp regionen får generera varje år och koppla den till en konkret åtgärdsplan när vi inte når våra mål. Dessa ska då leda till skärpta åtgärder och ej konstateranden utan konsekvens.
• Vi vill att resultaten och åtgärdsplaner redovisas öppet och tillkännages tydligt.
• Vi vill möjliggöra investeringar, upphandlingar och verksamhetsutveckling på ett sätt som är konsekvent, rättvist och ansvarstagande och leder till minskade utsläpp. Detta är avgörande om vi ska leva upp till Parisavtalet och ta vår del av det globala utsläppsminskningsansvaret.

Klimatkonsekvensanalyser i alla större beslut

Klimatperspektivet måste vara integrerat i all regional styrning och alla större beslut. Varje större investering, ombyggnation, upphandling eller organisatorisk förändring bör även bedömas utifrån sin klimatpåverkan. Det är så vi säkerställer att besluten leder i rätt riktning. Att rätt beslut tas direkt och att inte utsläpp först skapas och sedan ska försöka hanteras eller kompenseras i efterhand.

När klimatkonsekvensanalyser är en självklar del av beslutsprocessen integreras omställningen i allt från vårdlogistik och fastighetsutveckling till inköp, kollektivtrafik, digitalisering och energianvändning.  Då blir klimatfrågorna en del av kärnuppdraget, inte något som hanteras vid sidan av. Det ska inte bli en extra kontrollruta, utan ett led i att skapa en grundläggande förutsättning för minskade utsläpp, långsiktigt god ekonomi, robust beredskap och hållbar regional utveckling.

• Vi vill att Region Västernorrland gör klimatkonsekvensanalyser före alla större beslut

Öronmärkta klimatinvesteringar och klimatlån

För att klara omställningen behöver regionen fortsätta genomföra investeringar som gör verksamheten mer hållbar och robust. Det handlar om att installera mer solceller, genomföra ytterligare energirenoveringar, elektrifiera delar av fordonsflottan, bygga ut laddinfrastruktur och klimatanpassa och säkra våra byggnader.

Idag begränsas regionernas reella möjligheter att bedriva sina verksamheter inte bara av strama statliga budgetar, ett dysfunktionellt skatteutjämningssystem och sina egna budgetramar. Utsikterna till lånefinansiering är inte alltid de bästa.

Vänsterpartiet vill avsätta mer resurser till verksamheten för att anställa tjänstepersoner som kan arbeta med ansökningar om bidrag och lån från EU och andra instanser.

Regionen behöver skyndsamt undersöker möjligheten att lånefinansiera till klimatinvesteringar och klimatanpassningar via tex Kommuninvest, EU, Klimatklivet och via gröna obligationer. Undersöka om det går att tidigarelägga viktiga projekt och skapa ett handlingsutrymme, som inte tränger undan välfärdens resurser. Klimatinvesteringar är en ekonomisk nödvändighet. De minskar kostnader över tid, stärker beredskapen och gör regionen mer motståndskraftig.

• Vi vill att regionen undersöker möjligheten att lånefinansiera till klimatinvesteringar och klimatanpassningar
• Vi vill att personella resurser tillsätts för att säkerställa finansiering av klimatinvesteringar

Hälso- och sjukvårdens klimatansvar

Hälso- och sjukvården står globalt för omkring fem procent av världens utsläpp. Om den vore ett land skulle den vara det femte största utsläppsnationen. I Sverige står sjukvården för ca 4 procent av våra samlade utsläpp, mer än flyget, och använder gaser med långt större effekt på den globala uppvärmningen än utsläppen från förbränningsmotorer. Nästan 70 procent av sjukvårdens klimatpåverkan kommer från inköpta varor och tjänster. Ett klimatansvar som sällan lyfts, men som är helt avgörande.

Här är medarbetarna och upphandlarna en nyckel för att genomföra kloka val som sänker våra utsläpp. De känner sina verksamheter bäst och behöver få mer kunskap, verktyg oh förutsättningar som gör att målen nås. Det går att arbeta med engångsmaterial, men möjligheten att återanvända material begränsas av vad som finns att köpa på marknaden och lagstiftning som begränsar. Ofta ställs patientens behov mot klimat- och miljö.

Ett betydande problem i vården idag är våra avfall. Vi behöver sträva mot minskade avfall, skapa mer cirkulära flöden och säkerställa att både läkemedel och förpackningar har så lång hållbarhet som möjligt. Detta är både en kvalitets- och resurseffektiviseringsfråga och en klimatfråga. En klimatsmart vård är en mer resurseffektiv vård.

• Vi vill stärka klimatkompetensen hos medarbetarna
• Vi vill genomföra obligatoriska utbildningsinsatser för nyckelpersoner inom beställning/upphandling
• Vi vill se verksamhetsnära uppföljning av uppnådda resultat, som ska utvärderas tillsammans med verksamhetens övriga indikatorer, såsom budget och patientsäkerhet
• Vi vill att verksamheter som lyckas minska sina utsläpp ska få morötter och behålla en liten del av vinsten till något positivt för verksamheterna
• Vi vill avsätta resurser för att utbilda all personal som arbetar med upphandling, så att hållbarhetskrav blir en naturlig del av varje inköp.
• Vi vill att våra utsläpp ska kartläggas nära verksamheterna, som vet bäst vilka alternativa lösningar kan finnas
• Vi vill att utsläpp ska följas upp på samma sätt som en ekonomisk budget och patientsäkerhet, samt användas som underlag för förändring.

Arbeta med upphandling för att öka efterfrågan på regionalt producerade livsmedel

Klimatomställningen måste göras på alla nivåer i samhället, inte minst inom livsmedels- och transportsektorn som står för en betydande andel av våra totala utsläpp.

Vi ska bidra till en högre självförsörjningsgrad i Sverige och länet. Det gör oss mindre sårbara och stärker våra lokala livsmedelsnäringar. En hållbar regional livsmedelskedja med förbättrad logistik och transporter minskar också vår klimatpåverkan. Möjligheten att servera regionalt producerad och näringsrik mat i våra egna verksamheter stärker även folkhälsoarbetet och kampen mot livsstilssjukdomar.

Konsumtionen av livsmedel i vården, skolan och omsorgen gör regionen och kommunerna till viktiga aktörer. Det behövs bättre statistik över våra inköp av baslivsmedel och en tydlig viljeyttring att samverka kring en ökad självförsörjningsgrad i hela länet. Ett strategiskt samarbete kring att föra statistik och kartlägga vårt totala behov av livsmedel, lägger grunden för en långsiktig och ökande efterfrågan på hållbart producerade lokala och regionala livsmedel. Dessa följs därefter upp av en nischad upphandlingsprocess som gynnar våra producenter.

Regionalt hållbar produktion av mat måste gå hand i hand med bevarad biologisk mångfald. Vi ska samtidigt verka för att skydda åker-, skogs- och ängsmark, stärka vattenförsörjningen och återställa ekosystem i våra älvar.

Regionen ska stötta primärproducenter som vill skala upp sin hållbara produktion, samt jordbrukare och skogsbrukare som satsar på ekologiska och regenerativa metoder. Till exempel agroforestry (trädjordbruk). Regionen kan här bidra genom långsiktiga avtal och stabil efterfrågan, särskilt för ekologiskt odlad mat fri från konstgödsel.

Regionen behöver i samverkan med andra intressenter även aktivt stötta företagare som bevarar inhemska motståndskraftiga arter, utvecklar nya grödor, bidrar till sin egen vattenförsörjning, hållbara produktionsmetoder och lokala försäljningsnoder. Minskade distributionsled och färre mellanhänder sänker kostnaderna och gör att primärproducenter får mer betalt för sina varor och sitt viktiga arbete.

En strategisk satsning på inhemsk produktion av hållbara baslivsmedel minskar klimatpåverkan och importberoende, stärker norrländsk matkultur, skapar arbetstillfällen och stimulerar företagande genom hela livsmedelskedjan. Från jord till bord.

För att stärka vår beredskap vill vi återinföra centrala och lokala livsmedelslager med en norm på sex månaders lagerhållning.

• Vi vill att regionen och kommunerna samverkar kring att inventera våra offentliga verksamheters totala behov av baslivsmedel i syfte att öka självförsörjningsgraden i länet
• Vi vill att regionen använder upphandling för att långsiktigt främja lokal och regional produktion av livsmedel
• Vi vill stötta företag och civilsamhälle som utvecklar nya försäljningsnoder och kortare distributionskedjor. Något som kan ge producenter bättre ersättning för sina produkter
• Vi vill att regionen stöttar invånare och företag som satsar på hållbart jordbruk, regenerativt skogsbruk och vidareförädling
• Vi vill att regionen ger långsiktig och stabil efterfrågan på ekologiskt och giftfritt odlade livsmedel
• Vi vill stärka länets hållbara matproduktion med biologisk mångfald i fokus
• Vi vill öka beredskapen genom återinförda centrala och lokala livsmedelslager

Förebyggande vård och folkhälsa

En friskare befolkning är inte bara en social och medicinsk vinst. Det är också en klimatvinst. Ju mindre ohälsa, desto mindre belastning på vårdens resurser och utsläpp. Förebyggande arbete är därför en av de mest kostnadseffektiva och hållbara insatserna vi kan göra.

Vi vill dessutom att samhällsplaneringen stödjer hälsosamma val och gör fysisk aktivitet, utevistelse och hållbara transporter enklare.

Att förebygga ohälsa är bättre, och billigare, än att behandla den när den redan uppstått.
Det är en grundläggande del av ett hållbart samhälle.

• Vi vill investera i goda matvanor och mer växtbaserad kost i regionens verksamheter
• Vi vill främja rörelse i vardagen och stärka friskvårdsarbetet inom både vården och övriga samhället

Energirenoveringar och klimatsäkra fastigheter

Regionens byggnader måste vara både hållbara och robusta, energieffektiva i vardagen och tillräckligt starka för att klara framtidens klimat och ökade beredskapskrav.

Därför vill vi genomföra ett brett program för energirenoveringar och klimatsäkring av regionens fastigheter. Det innebär investeringar i solceller, värmeåtervinning, bättre isolering och modern ventilation. Det handlar också om robust reservkraft, lokal energiförsörjning och klimatanpassning som klarar extremväder, översvämningar och värmeböljor.

För att regionen ska fungera även när försörjningskedjor brister behövs lager för mat, vatten, drivmedel och medicinsk utrustning. Sollefteå sjukhus är särskilt viktigt i detta arbete. Sjukhuset har en central roll för länets beredskap och måste utvecklas som en regional beredskapsnod. Med investeringar som stärker dess uthållighet och samhällsviktiga funktioner.

• Vi vill se ett brett program för energirenoveringar och klimatsäkring av regionens fastigheter
• Vi vill att regionen säkerställer beredskapslager för mat, vatten, drivmedel och medicinsk utrustning

Digital vård, minskat och klimatsmart resande

Digitala vårdbesök gör vården mer tillgänglig och klimatsmart. När människor kan få hjälp där de bor minskar behovet av resor, utsläppen sjunker och tryggheten ökar. Digital vård ska vara ett integrerat och likvärdigt komplement till den fysiska vården. Den digitala infrastrukturen förbättras för att ge alla invånare likvärdig tillgång till vård.

Vi vill stärka samarbetet mellan hälsocentraler och sjukhus, förbättra logistiken och minska onödiga transporter. Vi vill använda elfordon i regionens verksamhet.

Digitala och fysiska vårdformer ska kombineras så att både tillgänglighet och patientsäkerhet stärks. När resor är nödvändiga ska de vara klimatsmarta, men patientsäkerheten går alltid först.

• Vi vill minska onödiga transporter och använda elfordon i regionens verksamhet

Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken och infrastrukturen är själva ryggraden i ett fungerande Västernorrland.  De gör det möjligt att arbeta, studera, resa till vården och leva ett aktivt samhällsliv. Ett sammanhållet län förutsätter att hela Västernorrland hänger ihop, från kust till inland, från byar till städer.

Regionen ansvarar för den regionala kollektivtrafiken tillsammans med kommunerna och Kollektivtrafikmyndigheten.

Kollektivtrafiken behöver vara ett verkligt alternativ för alla som bor i Västernorrland inte ett system som bara fungerar för vissa.

Därför vill vi göra kollektivtrafiken billigare, enklare och mer tillgänglig. Det kräver lägre biljettpriser, fler direktlinjer, tätare turer och bättre förbindelser mellan inlandet och sjukhusen. Resorna ska bli trygga och fungera för människors vardag och vårdbehov. Ingen ska behöva planera hela sin dag kring en enda busstur.  Och ingen ska tvingas till bilen för att alternativ saknas. En rättvis och hållbar trafik är en grundläggande del av ett sammanhållet Västernorrland.

Regionen erbjuder också kostnadsfria sjukresor med kollektivtrafik för alla länets invånare. Andelen sjukresor med kollektivtrafiken är ändå liten och bör kunna öka med en bättre utvecklad kollektivtrafik.

I våra egna verksamheter i Region Västernorrland arbetas målmedvetet med hållbara resor och transporter för att begränsa vår klimatpåverkan. Kollektivtrafikplanering är central för att minska utsläppen av växthusgaser från trafiken och för att fler ska resa kollektivt. Kloka val av drivmedel i våra fordon är centralt.

• Vi vill se ökat tågresande och införa persontrafik på Övre Ådalsbanan, som skulle möjliggöra spårbunden kommunikation mellan Umeå och Östersund via Sollefteå
• Vi vill att regionen ska samverka med kommunerna kring de regionala busslinjerna för att möjliggöra fler resmöjligheter och arbetspendling
• Vi vill att fler trafikformer som flextrafik, byabussar och digitala bokningar, möjliggör att även mindre orter får fungerande lösningar som går att lita på
• Vi vill att regionen genomför kommunikationsinsatser i syfte att öka nyttjandet av kollektivtrafik  
• Vi vill att regionen som arbetsgivare ska försöka göra det enkelt att resa miljövänligt till jobbet. Till exempel genom förmånskort som gör det möjligt för alla våra anställda att åka billigare med kollektivtrafiken

8.    Företagande

VÄNSTERPARTIET VÄSTERNORRLAND GÅR TILL VAL PÅ LÖFTET ATT VERKA FÖR:

• Att regionen verkar för att statliga myndigheter och banker ska finnas i hela länet
• Att de tunga vägtransporterna i högre omfattning bidrar till investeringar och underhåll i det finmaskiga vägnätet
• Att resurser för regionalt utvecklingsarbete ska finnas i hela länet
• Att regionen budgeterar för att bidra med resurser och kompetens till kommunernas arbete med företagsutveckling
• Att regionen bidrar med resurser i syfte att stärka den lokala livsmedelsproduktionen

Företagandet i Västernorrland är en viktig del av länets framtid. Här finns både den traditionella industrin, nya gröna etableringar och tusentals småföretag som bär lokalsamhällen. Men det ekonomiska systemet är inte byggt för jämlik utveckling. De små företagen får kämpa medan de stora gynnas.

Vänsterpartiet vill skapa rättvisa villkor för företagande. Där resurser, stöd och investeringar bidrar till hela länets utveckling, inte bara till dem som redan har mest. Vi tror på företagande som bygger på samarbete, lokal förankring och social trygghet. Inte på låga löner, osäkerhet eller kortsiktiga vinster. För de mindre företag som bär mycket av utvecklingen i länet kan bland annat sjuklöneansvaret vara betungande. Vi vill att företag med upp till 10 anställda helt ska slippa betala 14 dagars sjuklön.

Målet för samhället är full sysselsättning. Jobb skapas när människor får möjlighet att utveckla sina idéer, när innovationer omsätts i hållbara produkter och tjänster, och när både företagare och anställda har trygga villkor.

Den gröna omställningen måste ske på våra villkor. Med beslut som fattas nära människorna och med återbäring till Västernorrland. Det kräver ett tydligt politiskt ledarskap där regionen aktivt stödjer småföretag, innovation och hållbart företagande i hela länet.

Hållbar omställning byggs lokalt – med företagsamma människor

Det stora ansvaret för vår framtid och för klimatomställningen vilar på politiska prioriteringar och reformer. Ett hållbart och jämlikt samhälle byggs även av människor lokalt.

Vänsterpartiet ser lokalt, småskaligt och hållbart företagande som en motor i klimatomställningen och i en trygg regional ekonomi. I Västernorrland finns stark tradition av företagsamhet, innovation och samarbete. Det ger oss unika möjligheter att driva omställningen framåt.

För att det ska lyckas krävs rättvisa spelregler och långsiktiga investeringar. Resurser, företagsstöd och investeringar ska fördelas så att de stärker hela länet, inte koncentreras till dem som redan har mest.

Inom livsmedelsproduktionen ser vi idag snedvriden konkurrensen som försvagar den lokala ekonomin. Vänsterpartiet vill därför att regionala och statliga satsningar ska gynna mångfald, småskalighet och lokal vidareförädling, så att vinster och värden stannar i länet.

När människor får möjlighet att skapa, äga och utveckla lokalt växande företag stärks både sysselsättningen, omställningen och demokratin. Den nationella politiken måste ge förutsättningar för att omställningen även kan byggas lokalt. Av företagsamma människor, med rättvisa villkor och hållbara resurser.

• Vi vill att regionala och statliga satsningar ska gynna mångfald, småskalighet och lokal vidareförädling

Insatser för att höja kompetens och kvalitetssäkra näringen

Kompetensförsörjning är grunden för ett levande näringsliv. I Västernorrland vet vi bäst vilka utbildningar som krävs för att möta framtidens behov för oss.

Vänsterpartiet vill att utbildning ska vara tillgänglig i hela länet. Även för de som bor på landsbygden, har familjeansvar eller arbetar vid sidan av studierna. Det ska vara möjligt att byta yrkesbana, vidareutbilda sig eller ta nästa steg i karriären oavsett var man bor. Särskilt behöver Komvux, Yrkeshögskolan och folkhögskolorna som gör verklig skillnad för länets utveckling stärkas. Dessa utbildningsformer ger människor möjlighet att växa, möta nya branscher och bidra till länets omställning och företagande.

Vi ser en tydlig regional obalans. Storstadsregioner får fler yrkeshögskoleplatser, medan glesbygdskommuner har svårt att starta eller behålla utbildningar. Region Västernorrland ska därför verka för fler utbildningar i hela länet, med särskilt fokus på gröna näringar, industri, teknik, vård och energi, där behovet är störst.

Utbildning är en rättvisefråga. Människor ska inte behöva flytta eller skuldsätta sig för att kunna bidra till länets utveckling. En stark yrkeshögskola i hela länet är en investering i både arbete, jämlikhet och hållbar utveckling.

• Vi vill stärka Komvux, Yrkeshögskolan och folkhögskolorna

Sysselsättning

I dag växer klyftorna mellan de som har ett arbete att gå till och de som gång på gång stängs ute från arbetsmarknaden. För oss i Vänsterpartiet är rätten till arbete också en fråga om frihet, värdighet och samhällsgemenskap. Vi ser hur bristen på personal inom vård, utbildning och teknik bromsar hela regionens utveckling. Samtidigt har arbetslösheten i Sverige ökat under den senaste mandatperioden, som en följd av regeringens politik som saknat rätt åtgärder. Hösten 2025 hade Sverige tredje högsta arbetslösheten i EU. Hög arbetslöshet är ett slöseri med både människors liv och samhällets resurser. Genom att satsa på utbildning, omskolning och klimatsmarta framtidsjobb kan vi bygga en arbetsmarknad som är både rättvis och hållbar. Västernorrland är beroende av all arbetskraft vi har, oavsett var man kommer ifrån. Vi behöver rusta dem som ännu står utanför arbetsmarknaden, inte utvisa dom.

Näringslivet ska utvecklas i hela länet

Ett levande näringsliv kräver rättvisa förutsättningar, i hela länet. Staten, regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att företag ska kunna starta, växa och bidra till samhällets utveckling. Men utvecklingen står och faller med att resurserna fördelas rättvist. Regionen ska driva på för statliga investeringar, som stärker hela länet, inte bara kuststäderna. Vi ska säkerställa att näringslivets behov vägs in i planeringen av infrastruktur och energi. Ett robust vägnät, tillgång till el och digital uppkoppling är avgörande för att företag ska kunna etablera sig och överleva i glesbygd.

• Vi vill att regionen arbetar för att näringslivets behov vägs in i planeringen av infrastruktur och energi i hela länet

Beredskap och hållbarhet

Vänsterpartiet vill att regionen aktivt stärker den lokala livsmedelsförsörjningen, både som en beredskapsfråga och som en näringslivsfråga. Genom riktade satsningar på små och medelstora producenter kan fler jobb skapas nära råvarorna, samtidigt som klimatpåverkan minskar. Vi vill att livsmedelskedjan, från jord och hav, till förädling och försäljning, ska kunna ske lokalt så att mer av värdet kvar i länet.

Bankernas och statliga myndigheters närvaro på landsbygden har minskat kraftigt. Det gör det svårare att finansiera investeringar, starta företag och behålla service. Regionen bör därför verka för att statliga aktörer återetableras i länet. Och även för att nya modeller för lokal finansiering, kooperativt ägande och samhällsnyttiga investeringar utvecklas.

Framtidens näringsliv i Västernorrland måste bygga på hållbarhet över tid, inte kortsiktig vinst. Så bygger vi ett län där företagandet stärker både människor, samhällen och miljön.

• Vi vill att regionen verka för att statliga aktörer och banker återetableras i hela länet

Västernorrland – en hållbar plats med teknikutveckling

Stora industrisatsningar i Västernorrland förändrar vårt län i grunden. De skapar inte bara jobb, utan formar också framtidens samhälle och avgör hur resurser, energi och välfärd ska fördelas. Bakom många stora investeringar finns ekonomiska intressen som inte alltid delar våra gemensamma mål. Utvecklingen måste ske på ett sätt som i första hand stärker lokalsamhället, inte kapitalägare någon annan stans i världen. När nya fabriker, energiprojekt och innovationscentra växer fram ska de i första hand bygga på lokalt ägande. De ska även bygga på gröna villkor och respekt för miljö och samhälle.

Vänsterpartiet ser en framtid där teknikutveckling, demokrati och jämlikhet går hand i hand. Ny teknik ska användas för att skapa jobb, förbättra offentlig service och minska utsläppen. Innovationer och investeringar ska bidra till hela länets utveckling från kust till inland.

Regionen ska ha en samordnande roll för forskning, kompetensförsörjning och teknisk omställning. Det innebär nära samarbete med utbildningsväsendet, kommunerna, industrin och civilsamhället, för att bygga upp kunskap och kapacitet i hela länet. Forskning och utveckling inom energi, klimat, vård och digitalisering ska ha sin grund här, inte bara i storstadsregionerna.

• Vi vill att regionen samordnar forskning, kompetensförsörjning och teknisk omställning

Turism och besöksnäring

Turismen är en växande del av Västernorrlands ekonomi och en viktig källa till arbete, stolthet och livskraft i hela länet. Från Höga Kusten till fjällvärlden lockar våra natur- och kulturmiljöer besökare från hela världen. Men besöksnäringen är också en resurs som måste hanteras med omsorg. Den måste skapa jobb som går att leva på och bevara de värden som människor kommer hit för att uppleva.

Vänsterpartiet vill att turism och besöksnäring ska bidra till hållbar utveckling, inte till exploatering av natur, människor eller lokalsamhällen. Våra naturvärden ska ge återbäring till bygderna, inte till kortsiktiga vinster. En hållbar turism i Västernorrland ska bygga på småskalighet, ekoturism och lokal förädling. Där natur, kultur och människor möts på lika villkor. De värden och vinster som skapas här ska också stanna här.

Turismen kan bli en nyckel till framtidens gröna omställning om den växer utifrån rättvisa, hållbarhet och lokalt inflytande. På så sätt blir Västernorrland inte bara ett besöksmål, utan en förebild för hur hela Norrland kan utvecklas på sina egna villkor. Med naturen, människorna och kulturen i centrum.

• Vi vill att hållbar turism i Västernorrland ska bygga på småskalighet, ekoturism och lokal förädling

9.     För ett rödare Västernorrland

Ett rödare Västernorrland är ett län som håller ihop och sätter människor före marknad. När vi investerar i vården, i tryggheten och i solidariteten, då vänder vi samtidigt utvecklingen.

För oss är klimatomställningen inte bara nödvändig, utan en möjlighet för ökad rättvisa. Vänsterpartiets politik utgör en murbräcka för införandet av en rödgrön politik, som både förbättrar människors liv här och nu och bidrar till att rädda planeten.

Tillsammans kan vi bygga ett Västernorrland där framtidstro och jämlikhet växer igen.
Rösta på Vänsterpartiet. För ett starkare och mer rättvist Västernorrland.