Skip to main content

6. Ett hållbart Västernorrland som sätter Norrland i centrum

VÄNSTERPARTIET VÄSTERNORRLAND GÅR TILL VAL PÅ LÖFTET ATT VERKA FÖR:

  • Att länet samordnar sina gemensamma insatser kring en flygplats, Höga Kusten Airport, bäst utifrån beredskapsperspektiv, kommunalt kostnadsperspektiv och klimatperspektiv
  • Att delar av vattenkraftverken behöver rustas upp, moderniseras och byggas så att fisk och ål har möjlighet att vandra, samt att de oreglerade vatten som idag finns kvar inte ska regleras med ny vattenkraft
  • Att inte se utbyggd kärnkraft i Sverige, inga kärnkraftverk i Västernorrlands kustband och ingen brytning i alunskiffer, vare sig här, eller någon annan stans i Sverige

Vänsterpartiet sätter Norrland i centrum genom att på nationell, regional och kommunal nivå verka för:

  • att mer av värdet som skapas av naturresurser beskattas där de produceras
  • att mer av värden som skapas tack vare naturtillgångar och naturresurser stannar i de regioner där de produceras. Där kommuner och regioner via energiskatten får behålla en del av intäkterna, tex 5 öre per kilowattimme, så att elens värde också märks i bygden där kraften skapas.
  • att skogen ska beskattas där den växer. Idag skattas många stora skogsvinster i andra delar av landet, trots att skogen står här.
  • att gruvor och mineralbolag och andra som brukar vår natur, betalar tillbaka till våra samhällen. Sverige har idag Europas lägsta mineralavgifter. Vi ger bort våra resurser nästan gratis.
  • att det kommunala vetot försvaras

Rubriker på denna sida:

  • Norrland i centrum
  • Statlig närvaro och regional rättvisa
  • Välfärden måste fungera i hela länet
  • Ett rättvist skattesystem som möjliggör utveckling
  • Krisberedskap – ett robust samhälle för kris, katastrof och krig
  • Sollefteå sjukhus – en samhällsbärande del av länets och Sveriges sjukvård
  • Sollefteå sjukhus och barnrättsperspektivet enligt Barnkonventionen
  • Grundläggande samhällsservice – en del av infrastrukturen
  • Digital infrastruktur och smarta lösningar
  • Infrastruktur som håller ihop länet – vägar, järnvägar och elnät
  • Transporter, logistik och ändrade konsumtionsmönster
  • Hållbar och fossilfri energiproduktion
  • Sol-, vind-, vatten- och vågkraft
  • Biobränsle, biogas och grön vätgas
  • Flyget
  • Kollektivt resande, tågen, bussarna och flexibla trafikformer
  • Ingen kärnkraft i Västernorrland
  • Ingen gruvbrytning i alunskiffer och inget tillstånd för uranbrytning
  • Klimaträttvisa – en murbräcka för mer rödgrön politik
  • Ansvarsfull användning av naturresurser och rättvis återbäring
  • Vatten och ekosystem – grunden för allt liv
  • Turism i samklang med naturen

Norrland i centrum

Norrland och Västernorrland har burit Sverige i generationer. Våra skogar, vatten, energi- och naturresurser, samt vår industri och arbetskraft har varit avgörande för landets välstånd. Men medan värdena flödat söderut, har statens investeringar och stöd här samtidigt minskat kraftigt. Grundläggande statlig service har försvunnit och återinvesteringarna i infrastruktur minskat. Arbetskraften har flyttat i takt med att lokalsamhällena utarmats och befolkning har minska drastiskt. Våra kommuner och regioner har förväntats dra ett stort lass för Sverige, samtidigt som vi fått allt större svårigheter att upprätthålla en jämlik vård, skola och omsorg. Kommuner har lämnats ensamma att hantera enorma kostnader och risker i samband med etableringar, medan multinationella bolag gjort miljardvinster. Utvecklingen är resultatet av politiska beslut i riksdag och regering, med andra intressen och mål än ett jämlikt samhälle. Vi vill ändra på utarmningspolitiken och sätta Norrland i centrum. Vänsterpartiet vill rikta strålkastarljuset på den orättvisa fördelning som gör att Norrland på många sätt bär Sverige, men samtidigt lämnas utan möjligheter att upprätthålla goda samhällen här.

Vi vill öppna det politiska samtalet om ägande, inflytande och om koloniala strukturer. Där mer av värdet som skapas här, kommer oss till del och kan skapa livskraftiga kommuner med tillräckliga resurser som erbjuder våra invånare ett gott liv. Vi vill skapa ett hållbart, demokratiskt och rättvist Sverige, där besluten tas nära dem som berörs. Där den statliga närvaron byggs ut och staten börjar ta ansvar för att jämlika förutsättningar ges i hela Sverige. Ett Västernorrland där en aktiv politik för kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser och klimatomställning på alla plan samtidigt garanterar oss välfärd, fungerande infrastruktur och ett hållbart bruk av våra naturresurser. Endast så skapar vi en omställning som människor här kan ställa sig bakom. En politik som blir hållbar över generationer.

Statlig närvaro och regional rättvisa

Nedskärningar, centralisering och marknadsstyrning har kraftigt försämrat den statliga servicen i vårt län. Myndigheter har lagts ned, flyttat eller tappat resurser. Post, polis, servicekontor, arbetsförmedling och offentliga institutioner har försvagats. Samtidigt som avstånden ökat, infrastrukturen försämrats och välfärden fått bära allt större bördor.

Det är dags att vända utvecklingen. Vi vill att staten återtar sin starka resurssättande roll. Myndigheter ska finnas i hela länet. Samhällsservice ska vara nära, inte två timmar bort. Kommunernas och regionens förutsättningar ska stärkas, inte urholkas. Norrland ska inte längre lämnas efter när nationella resurser fördelas.

  • Vi vill att regionen arbetar för att statliga myndigheter ska finnas närvarande i länets alla kommuner
  • Vi vill att staten tar större ansvar för att fördela resurser jämlikt i hela landet

Välfärden måste fungera i hela länet

Ett hållbart Västernorrland byggs inte bara i städerna. Det byggs i varje by, varje samhälle och varje del av länet. För att människor ska kunna leva sina liv där de vill, krävs att välfärden fungerar i hela regionen. Vård, skola, omsorg, kollektivtrafik och samhällsservice måste finnas nära människor, även utanför tätorterna.

Under lång tid har staten svikit kommunerna genom att dra sig tillbaka. Samtidigt har migration varit helt avgörande för att klara bemanningen inom välfärden och kommer att vara det även framöver. De nya lönekraven för arbetskraftsinvandring hotar därför inte bara enskilda branscher, utan hela välfärdssektorn. Därför vill vi stärka regionens roll som samordnare, investera i utbildning och kompetensförsörjning och säkerställa service i landsbygd och glesbygd. Ett län kan inte byggas om bara städerna utvecklas.  Alla delar av Västernorrland måste ges reella möjligheter att utvecklas.

  • Vi vill använda regionala utvecklingsmedel för att stödja boende, service och arbetsmöjligheter där människor bor

Ett rättvist skattesystem som möjliggör utveckling

Dagens skattesystem tvingar redan hårt pressade regioner och kommuner att konkurrera om en krympande skattebas, samtidigt som staten kliver undan från sitt ansvar.  Resultatet är att ojämlikheten fördjupas där glesbefolkade regioner aldrig får en rättvis chans.

För att hela landet ska kunna utvecklas krävs en skattepolitik som verkligen utjämnar skillnader. Vänsterpartiet vill därför att den statliga progressiva skatten höjs i stället för den kommunala. Skatteutjämningen behöver stärkas. Regionerna ska kompenseras för stora avstånd och höga välfärdskostnader.

Vi vill också att värden som skapas av naturresurser beskattas där de produceras. Elen där den genereras, skogen där den växer, gruvnäringen där brytningen sker. Vänsterpartiets förslag ger inte bara mer tillbaka till Norrland, utan kan även skapa ett större incitament för människor att ställa sig bakom utbyggnaden av förnybar energi i sitt närområde. Höjda avgifter och skatter ska kunna användas till att bättre finansiera vård, vägar och skapa arbetstillfällen lokalt.

Det är en fråga om rättvisa, regional utveckling och demokrati. Med ett rättvist skattesystem kan alla regioner i Sverige växa. Inte bara de som redan har det bäst.

  • Vi vill att det kommunala skatteutjämningssystemet reformeras så att det bättre kompenserar Västernorrland utifrån våra utmaningar.
  • Vi vill att staten tar större ekonomiskt ansvar för att skapa jämlika förutsättningar i hela landet

Krisberedskap – ett robust samhälle för kris, katastrof och krig

Världen har förändrats snabbt. Klimatförändringar, krig i vårt närområde, cyberangrepp, översvämningar och värmeböljor visar hur snabbt läget kan förändras. Vi ser nu att vi står sämre rustade än förr. Decennier av privatiseringar har gjort Sverige mer sårbart och pandemin blottlade att robustheten försvunnit. De vanliga distributionskanalerna för utrustning, material och tjänster fungerade inte längre. Staten borde haft kvar de samhällsnödvändiga strukturerna.

Beredskap är inte bara militärfrågor, utan ska också leverera stabil och trygg välfärd i fredstid. För att möta dagens och morgondagens risker behöver vi robusta sjukhus, stabil energiförsörjning, säker tillgång till läkemedel, fungerande IT-system och klimatsäkrade lokaler.

Region Västernorrland behöver också skala upp en trygg och stabil lagerhållning av vatten, mat, drivmedel och el, samt andra kritiska varor. För att tex klara framtida problem med leveranser av olika bränslen behöver vår fordonsflotta ha en viss bredd av fordon som drivs av olika energikällor. Vi måste också säkerställa att vårdpersonalen garanteras en trygg och god arbetsmiljö under kriser.

Regionen bör verka för att vår egen livsmedelsförsörjning i länet skalas upp, som ett led i ökad beredskap och resiliens. Det behövs för att undvika påverkan av främmande makt, minskad tillgång till mat på grund av klimatförändringar, samt osäkra transporter och ”just in time”.

  • Vi vill att Region Västernorrland säkerställer ökad resiliens i infrastruktur och försörjningsled

Sollefteå sjukhus – en samhällsbärande del av länets och Sveriges sjukvård

Det behövs ett robust och starkt sjukhus i Sollefteå. Inte bara som ett av länets tre samhällsbärande sjukhus med stort upptagningsområde, utan även som viktig arbetsgivare. Sjukhuset är en strategisk resurs för hela länet och spelar en central roll för den stora beredskapssatsning som nu görs på I21. Sjukhusets läge, infrastruktur och kapacitet att snabbt utöka vårdplatser gör det avgörande för civil och militär beredskap i norra Sverige.

Det är regionens ansvar som samhällsbärare att säkerställa att vården fungerar i kris och krig, både i länet för Sveriges bästa. Vi behöver kunna möta kraven från Försvarsmakten, våra grannländer och NATO. Fortsatt avlövning av kritiska funktioner vid Sollefteå sjukhus omöjliggör detta. Vänsterpartiet menar att Region Västernorrland måste byta riktning.  Politiken måste ta besluten som rustar vården i Sollefteå stark igen. Sjukhuset utgör en del av vårt totalförsvar.

Centraliseringarna till Örnsköldsvik och Sundsvall ska omprövas och omprioriteringar göras. De beslut som avlövade och fortsatt hotar Sollefteå sjukhus ska dras tillbaka. Sollefteå ska återupprättas som ett fullvärdigt akutsjukhus. Varje sjukhus ska optimeras utifrån sina förutsättningar att ge vård som gynnar hela länet. Som varande en pusselbit i helheten.

Kampen om sjukhuset visar att Sollefteå är mer än en vårdinrättning. När BB och akutsjukvården försvann skakades hela samhället. Folk gick man ur huse. Den kampen lever än. Vänsterpartiet ser att två mandatperioders beslut och hot om nedmontering succesivt svält ut och sargat sjukhuset och medfört att rekryteringar varit svårare. Besluten har även försvagat människors tilltro till demokratin och en jämlik vård. I takt med avlövningen har tusentals invånare i inlandet förlorat trygg akutvård och tvingas nu resa långt för sin akutsjukvård. Där ökade risker för de sköraste, dvs barn, sjuka och äldre är särskilt oroande.

Sollefteå sjukhus är också avgörande för lokal och regional utveckling. Som stor arbetsgivare är sjukhuset centralt för både kommunens ekonomi och befolkningsstabilitet. Den centraliseringspolitik som förts riskerar leda till utflyttning, minskad skattebas och försämrad service. Sjukhuset måste ses som mer än vårdgivare. Det är en motor för att bygga ett levande samhälle.

Att stärka vården i glesbygd handlar om rättvisa. Alla ska ha rätt till god vård oavsett bostadsort. De senaste mandatperiodernas beslut om centraliseringar har urholkat jämlikheten och förstärkt skillnaderna mellan stad och landsbygd. Speciellt viktigt i detta avseende är den akuta vården. Rätten till BB, akutvård och nära vård för våra sjuka barn är okränkbar. Vänsterpartiet kräver ökat statligt stöd så att regionen kan erbjuda likvärdig vård för våra barn.

Inför framtidens kriser som pandemier, klimatkriser och säkerhetspolitiska läge behövs fler robusta och geografiskt spridda sjukhus i landet. Sollefteå har kapacitet och tekniska förutsättningar att vara ett av Sveriges viktigaste beredskapssjukhus. Fortsatt avlövning försvagar däremot vår gemensamma motståndskraft, både i länet och i Sverige.

  • Vi vill att Sollefteå sjukhus ska vara ett av Västernorrlands tre fullvärdiga akutsjukhus
  • Vi vill att nedmonteringen av verksamheter vid Sollefteå stoppas och att återförande av verksamheter planeras
  • Vi vill att regionen tillsammans med länets kommuner tar fram en ny plan för en jämlik, trygg och robust vårdstruktur i Västernorrland

Sollefteå sjukhus och barnrättsperspektivet enligt Barnkonventionen

Att lägga ned barnsjukvårdens avdelningsplatser och ej tillhandahålla barnläkarjour i Sollefteå är inte bara ett hårt slag mot en trygg och nära akutsjukvård för barnen, utan ett svek mot barnens familjer, mot bygden och en hoppfull framtid i Sollefteå.

Forskning visar att avlövningar eller nedläggningar av BB och sjukhus i landsbygden minskar tillgången till akut vård och leder till sämre mödra- och barnhälsa. I områden där förlossning och barnavdelningar lagts ned tvingas familjer resa långt till vård, ofta mitt i natten vid förlossningar, astmaanfall, eller olyckor.  Situationer där dyrbara minuter kan avgöra allt.

Barn har också rätt till vård nära hemmet. När vård flyttas från hemorten försvinner tryggheten.  För redan hårt drabbade sjuka barn som behöver hjälp vid en försämring av sitt tillstånd, är möjligheten att slippa resa långt ovärderlig. De ska kunna vara nära sina anhöriga och känna den personal som vårdar väl.

Men en nedläggning av barnavdelningens platser i Sollefteå drabbar inte bara barnen, familjerna och vården, utan hela samhället. Barnfamiljer ser ingen annan utväg än att flytta, eftersom barnen är det viktigaste man har. Unga i arbetsför ålder söker sig bort och samhället tappar livskraft, lokal ekonomi och hopp.

Fortsatt avlövning av Sollefteås barnsjukvård och trygghet kommer slutligen slå hårdast mot dem som redan är mest sårbara; barnen och deras familjer. Därför kräver vi i Vänsterpartiet att barnrättsperspektivet ska styra. Deras behov och rätt till vård nära hemmet är avgörande.

Sollefteå sjukhus måste återupprättas som ett fullvärdigt sjukhus med BB, barnsjukvård och dygnet runt akutvård. För barnens, familjernas och hela bygdens rätt till en framtid i Sollefteå. Vänsterpartiet vill att barnsättsperspektivet ska väga tyngst.

  • Vi vill att Barnkonventionen ska ligga till grund för att bevara barnavdelningen på Sollefteå sjukhus
  • Vi vill att Barnkonventionen ska ligga till grund för att återupprätta Sollefteå sjukhus som ett akutsjukhus

Grundläggande samhällsservice – en del av infrastrukturen

Infrastruktur handlar inte bara om vägar, bussar och tåg. Det handlar också om de byggnader och system som bär upp vårt gemensamma samhälle. Sjukhus, skolor, badhus, VA- och IT-system är alla en del av infrastrukturen. Dessa har alla avgörande roll för trygghet och funktion.

Mycket av vår offentligt ägda infrastruktur är i dag sliten och i behov av omfattande upprustning. Staten har länge underlåtit att sörja för nödvändig infrastruktur i länet.  Kommunerna och regionen står inför investeringar som de har svårt att klara på egen hand. När infrastruktur under lång tid tillåtits förfalla drabbar det tryggheten, servicen och hela länets utvecklingskraft.

Därför vill vi att staten tar ett betydligt större ansvar och finansierar den nödvändiga upprustningen av grundläggande samhällsservice. Det är en direkt investering i vår trygghet och jämlikhet som samtidigt leder till en regional utveckling.

  • Vi vill att staten ökar finansieringsgraden så att grundläggande infrastruktur och samhällstjänster ska finnas i hela länet

Digital infrastruktur och smarta lösningar

Utan stabil mobiltelefoni och snabbt bredband stannar både företag, samhällsservice och människors vardagsliv. I ett stort och glest län som Västernorrland är digital infrastruktur inte en lyx. Det är en grundförutsättning för trygghet, tillgänglighet och regional utveckling. Därför måste staten ta ett tydligt ansvar för att hela länet får full täckning. Staten behöver bygga ut både fiber- och mobilnät.

Möjligheten har ökat att öppna för mer digitala vårdbesök och distansarbete. Även smart kollektivtrafik, som i realtid kan anpassa sig bättre efter människors behov.

Digitalisering ska vara en del av den gröna omställningen och göra vardagen enklare, men får aldrig ersätta grundläggande välfärd eller fysisk service där den behövs.

Infrastruktur som håller ihop länet – vägar, järnvägar och elnät

För att Västernorrland ska vara ett län där människor kan bo, arbeta och leva sina liv krävs en infrastruktur som håller ihop regionen. Det gäller våra vägar, järnvägen och elnätet. Statens minskade ansvarstagande för vägar och järnvägar har lett till eftersatt underhåll, brister i bärighet och säkerhet. Det slår hårt mot både människor och näringsliv. Staten behöver ta tillbaka fullt ansvar för vägar och järnvägar och se till att underhållet prioriteras i hela landet.

Elnätsutbyggnaden är viktig för att klara Sveriges klimatmål, men också för att hushåll och företag inte ska behöva betala dyra och ojämlika elkostnader i Sverige. Det behövs stora investeringar i transmissionsnäten för överföringen av el mellan norr och söder. Men vi ser även att bristen på investeringar i de regionala och lokala elnäten är ett problem, speciellt för företag som vill bygga ut sina etableringar. Genom att bygga ut stamnätet snabbare, stärka elproduktionen i söder och modernisera styrningen kan vi få jämnare elpriser, bättre konkurrenskraft och en grön omställning snabbare.

Parallellt med detta måste laddinfrastrukturen byggas ut i alla delar av länet, från kust till inland, för att göra det möjligt att välja elbilen för längre resor. I dag vilar ansvaret nästan uteslutande på den privata marknaden. Omställningen går för långsamt och det offentliga måste säkerställa laddinfrastruktur där marknaden inte kan eller vill.

Vägtransporter är fortfarande det enda möjliga alternativet för många människor i länet. Bilresandet är en viktig del för att kunna bo, resa och jobba i hela länet. Även sjuktransporterna är idag helt beroende av framkomlighet på våra vägar.

Underhållen av vägnätet måste fungera även i Norrland. Till exempel krävs underhåll och framkomligheten förbättras mellan Örnsköldsvik och Sollefteå på väg 335. Samt efter E14 som förbinder Sundsvallsregionen med Östersund och Trondheim.

  • Vi vill att staten återigen ska vara huvudman för trafiken och återta ansvaret för underhåll av både landsvägar och i järnvägar hela länet, så att trafiken fungerar under alla årstider.

Transporter, logistik och ändrade konsumtionsmönster

Konsumtionen av varor har globaliserats. De alltjämt ökande transporterna står för en allt större andel av våra växande utsläpp av växthusgaser. Vi behöver sträva efter att minska vår konsumtion eftersom den ökar utsläppen. Utsläppen som uppstår i andra länder när varor exporteras till oss måste också tas in i beräkningen då vår totala energikonsumtion och våra utsläpp av växthusgaser analyseras. Det gäller på individ såväl som på samhällsnivå. Det gäller i våra offentliga verksamheter och i näringslivet.

Fokus måste skifta från att titta på sluthanteringen, avfall och återvinning till att i anskaffningen börja välja mer hållbara alternativ. Vi behöver gå från att försöka minska effekten av vårt avfall, till att redan i själva inköpet premiera flergångsansvändning, återbruk och renovering.

Det är även viktigt att logistiken kring våra varor samordnas så gott det går och att så mycket som möjligt av transporterna flyttas från väg till räls och vatten.

Hållbar och fossilfri energiproduktion

Trots tydliga klimatmål i världen, Sverige och länet så minskar våra klimatrelaterade utsläpp alltför lite. Framtiden behöver byggas med hållbar energiproduktion och fossilfria energikällor om vi ska klara klimatomställningen.

Vänsterpartiet ser behovet av att bygga ny hållbar energiproduktion i länet. Men vill samtidigt väcka frågan om var i landet den största utbyggnaden bör vara. Är det i Norrland eller i södra Sverige? Vi vill också understryka behovet av energieffektivisering och det viktiga arbetet för minskad energikonsumtion. Samhällets energiförbrukning behöver minska på totalen.

Vi behöver även balansera vårt energibehov mot att värna våra viktiga vatten, vår natur, miljö och freda våra ekosystem i Västernorrland.

Sol-, vind-, vatten- och vågkraft

Sol, vind och vatten- och vågkraft är nycklar i framtidens energiproduktion. Det är tekniker av förnybar el som behöver byggas ut, som tex solceller, solvärme, vindkraft, berg- och fjärrvärme, biobränslen, bio- och vätgas. Redan idag ligger Västernorrland i toppen av Sveriges mest vindkraftstäta län, med mycket stor elproduktion. Och många fler vindkraftsparker på land och till havs planeras just nu.

Vänsterpartiet vill se ett ekonomiskt incitament på t.ex. 5 öre per kilowattimme så mer av värdet av förnybar elproduktion stannar i kommunerna det produceras i.

Vi ser att delar av dagens vattenkraftverk behöver rustas upp, moderniseras och vi vill att de byggs så att fisk och ål har möjlighet att vandra. De oreglerade vatten som finns kvar idag ska inte regleras med ny vattenkraft.

 

Biobränsle, biogas och grön vätgas

Biobränslen är ett samlingsnamn för bränslen som är tillverkade av organiska råvaror som tex växter, matavfall och rester från skogsindustri och avloppsslam. Västernorrland är ett län med mycket skog som brukats under generationer och gett stora rikedomar i länet och Sverige. Skogen nämns ofta som den förnybara lösningen på klimatkrisen och för att nå våra klimatmål. Vänsterpartiet anser att stora uttag från skogen bara kan utgöra en kortsiktig lösning. Skogen måste brukas ansvarsfullt för kommande generationer och behöver finnas som kolsänka och för att inte skynda på pågående massutrotning av växt- och djurarter.

Vi vill se att uttag från skogen görs med omsorg och med hållbara metoder och att slutprodukten ska vara långlivad. Biogas som bygger på samhällets avfallsprodukter kan vara en del att nå klimatmålen i en övergångsperiod, men kräver enorma mängder organisk råvara.

Vätgas är en bra energibärare, som precis som el kan användas för att transportera, lagra och ge energi. Den är dock svår att lagra och är lättantändlig. Den produceras oftast med fossil naturgas och bidrar därmed till stora koldioxidutsläpp. Det vi kallar grön vätgas framställs genom elektrolys med hjälp av förnybar el och har i dagsläget stora energiförluster vid omvandling från el till vätgas och sedan tillbaka till el.

I dagsläget planeras vätgasledningar mellan Örnsköldsvik och Haparanda och in i Finland. Vänsterpartiet väcker frågan om varför ledningen i Norrland planeras ligga på land, istället för till havs som på andra platser, och var gränsen går mellan hur mycket mark som ska exploateras i Norrland och därmed riskera vår skogs- och biomassa. Landyta som tex hade kunnat nyttjas till livsmedelsproduktion?

Vänsterpartiet är i dagsläget tveksamma till de förslagna vätgasledningar som planeras mellan Örnsköldsvik och Haparanda och in i Finland, med driftstart 2030. Säkerhetsaspekter, lagring och att marknaden ska stå för lösningar som borde vara statliga, är några anledningar till oro.

Flyget

En hållbar och fungerande infrastruktur är grunden för ett jämlikt och levande Västernorrland. Flyget spelar fortsatt en viktig roll i ett stort län som vårt. Inte minst ur beredskapssynpunkt. Flyget är viktigt för akuta transporter där realistiska alternativ saknas. Samtidigt behöver flygplatserna samordnas och finansieras på ett hållbart sätt.

Vi vill skapa en modern, gemensamt finansierad regional lösning för flyget i Västernorrland. Samtidigt vill vi verka för att de statliga stöden styrs över från flyget till järnvägen, där insatserna ger störst klimatnytta och mest samhällsnytta.

Vänsterpartiet vill att länet samordnar sina gemensamma insatser kring en flygplats, nämligen Höga Kusten Airport. Ett beslut som tas ur beredskapsperspektiv, kommunalt kostnadsperspektiv och klimatperspektiv.

Flygande är en mycket klimatbelastande transportform och utsläppen därifrån måste minska snabbare för att nå klimatmålen. Vänsterpartiet vill ersätta flygresor med tåg, där fungerande alternativ finns. Vi vill införa en progressiv flygskatt, där den som flyger ofta betalar mer.

Flygets framtid bygger inte på att upprätthålla dagens nivåer med nya bränslen. Vi behöver färre flygresor och klimatsmarta resor med tåg. Tekniska lösningar som elflyg och elektrobränslen (eSAF), presenteras som framtida alternativ. Dessa tekniker kräver dock enorma mängder energi och stora offentliga investeringar. Tekniken är långt ifrån redo att ersätta dagens omfattande flygtrafik. Det behövs full transparens i projekt rörande elflyg och e-bränslen, så att de inte används som ursäkt för att skjuta nödvändiga utsläppsminskningar på framtiden.

  • Vi vill att länet samordnar sina gemensamma insatser kring en flygplats, Höga Kusten Airport.

Kollektivt resande, tågen, bussarna och flexibla trafikformer

Kollektivtrafiken är ett effektivt och klimatsmart transportslag. Det behövs en statlig strategi för ökat kollektivt resande och för en utbyggd och upprustad kollektivinfrastruktur i hela landet, från syd-nord och öst-väst. Det krävs dubbelspår längs hela Ostkustbanan för att resan skall bli effektivare och snabbare och att det ska ses som ett alternativ för flera resenärer. För att genomföra framtidens kollektivtrafiksprojekt behövs stora statliga resurstillskott och enhetliga priser. Vänsterpartiet nationellt föreslår att det införs en Sverigebiljett som fungerar lika i hela landet. Då slipper vi en mängd olika regionala system med dithörande olika taxor, appar och zonindelningar. En Sverigebiljett skulle kosta 450 kronor. En fungerande kollektivtrafik är inte bara en fråga om jämlikhet, om regional utveckling, utan är också en nyckel i klimatarbetet. Dessutom leder arbetet med järnvägarna till många nya jobb.

Idag är vårt järnvägssystem uppsplittrat mellan statliga och privata aktörer och där ekonomisk lönsamhet styr istället för samhällsnytta. Vänsterpartiet vill återskapa ett sammanhållet järnvägssystem med samhällsnytta i fokus, så att trafik ska kunna bedrivas även där resor inte är lika ekonomiskt lönsamma. Tågtrafiken måste fungera i hela landet. Vi vill se ökade statliga subventioner till tågen och en kraftigt förbättrad infrastruktur, dubbelspår, mer nattåg och höghastighetståg.

Järnvägsunderhållet behöver förstatligas och järnvägen återregleras. Vänsterpartiet anser att avkastningskravet på SJ ska tas bort och att pengarna istället ska användas till förbättrad service och sänkta biljettpriser.

Kollektivtrafiken måste också bli mer attraktiv än resan med bil. Vänsterpartiet vill gärna se avgiftsfri kollektivtrafik på sikt, men redan nu kunna erbjuda så låga priser vi kan. Det krävs ett samlat grepp kring hur kollektivt resande ska kunna öka även i regioner där bilen är första alternativet. Kollektivtrafikens utbud och transportfordon behöver därför moderniseras med innovativa lösningar som fungerar för hela samhället, från glesbygd till tätort. Fungerande lokal och regional busstrafik är en central del av detta.

Vi behöver samarbeta regionalt och lokalt för att kunna erbjuda en god tillgänglighet i hela länet. I dag är kollektivtrafiken ofta alltför dyr, gles och otillgänglig. Särskilt för den som bor i glesbygd, är ung, äldre eller inte har tillgång till bil. Vi vill göra det lätt att göra rätt, oavsett var man bor eller hur stor plånboken är.  Det behövs fler mer flexibla transportformer för att möta behoven hos invånarna, som tex flexbussar, anropsstyrd trafik och byabussar skulle kunna erbjuda.

För att göra de hållbara kollektiva alternativen ännu bättre, behövs också fler cykelvägar och pendlarparkeringar som knyter ihop byar, orter och arbetsplatser.

  • Vi vill öka buss- och tågresandet i länet
  • Vi vill att regionen samordnar sig med övriga intressenter, för att förverkliga dubbelspår längs hela Norrlandskusten.
  • Vi vill starta persontrafik på Övre Ådalsbanan, som möjliggör tågtrafik till Sollefteå
  • Vi vill se ett ökat samarbete med Norge och Finland, för ökad järnvägstrafik mellan länderna

Ingen kärnkraft i Västernorrland

Kärnkraften bör avvecklas. Det är en dyr, riskfylld och osäker energikälla, som dessutom förutsätter omfattande gruvbrytning. Kärnkraften ska ersättas med utbyggnad av förnybara energislag.

Det största problemet med kärnkraften är att en trovärdig lösning för slutförvaring av utbränt kärnbränsle inte existerar. Använt kärnbränsle måste kunna förvaras säkert i minst 100 000 år. Något som blir omöjligt, både utifrån att säkra bergsäkra tekniska lösningar för slutförvaringen och i hur kommunikationen och skyddet för framtida generationer ska kunna garanteras.

Vänsterpartiet säger också nej till ytterligare kärnkraft i Sverige. Förslagen om att starta eventuell framtida kärnkraft i Västernorrlands kustband skulle innebära stora risker för vatten, miljö och framtida markanvändning. Beslut som påverkar kustmiljöer och vattendrag ska aldrig pressas igenom över huvudet på dem som bor här. Det kommunala vetot måste försvaras.

Vi vill se olika former av hållbar förnybar energi i länet. Dessa är snabbare att bygga, tryggare att använda och både ekonomiskt och miljömässigt mer hållbara.

  • Vi säger nej till kärnkraft i regionen
  • Vi säger nej till alla försök att inskränka kommunernas vetorätt

Ingen gruvbrytning i alunskiffer och inget tillstånd för uranbrytning

Vänsterpartiet vill inte se någon gruvbrytning av alunskiffer i Sverige eller länet. Alunskiffer innehåller många vattenlösliga giftiga ämnen som riskerar spridas med vattendragen, i sjö, älv och ut havet. Bland de mest riskfyllda ämnena finns uran, arsenik, nickel, kadmium, vanadin och molybden. Det kommunala vetot i frågan om gruvbrytning är helt avgörande för att vi ska kunna försvara våra vattendrag åt kommande generationer och för vårt självbestämmande.

  • Vänsterpartiet säger nej till att tillåta gruvbrytning i alunskiffer och uranbrytning i Sverige.

Klimaträttvisa – en murbräcka för mer rödgrön politik

Klimatkrisen är inte ett hot i fjärran, utan märks tydligt här och nu. Den syns i värmeböljor, översvämningar, skogsbränder och kritiskt hotade ekosystem. Den hotar välfärden, samhällsekonomin och tryggheten. Den märks i människors starka oro inför framtiden och av känslan att samhället inte agerar, trots att stora saker måste göras gemensamt. Där vårt hopp nu ställs till att krisen kan skapa möjligheter att kräva klimaträttvisa, nya hållbara jobb och samhällen.

För att göra detta omvälvande skifte behöver stora förändringar ske. Om vi ska kunna bevara ett klimat som fortsatt kan medge en för oss livsuppehållande planet, så krävs en helt annan politik. Våra samlade globala utsläpp av växthusgaser måste minska skyndsamt och vi behöver samtidigt säkerställa insatser som leder till bevarad biologisk mångfald, rent vatten och en ökad självförsörjningsgrad. Stater och samhällsbärande instanser behöver gemensamt och beslutsamt budgetera för omställning till ett hållbart samhälle och genomföra klimatanpassningar som skyddar oss i det nya läget.

För en hållbar global utveckling behöver många perspektiv beaktas. Invånarnas intressen måste alltid vägas mot de samhälleliga behoven, säkerställa att kapitalintressen inte går först och ändå ske utan att vi tappar tempo i omställningen. Samtidigt är verkligheten att omställningen sker i alltför liten grad och går alldeles för långsamt.

För oss i Vänsterpartiet är klimatomställningen inte bara nödvändig, utan en möjlighet! Omställningen ska inte bara rädda planeten, utan användas som en murbräcka för införandet av en rödgrön politik som också förbättrar människors liv här och nu. Det krävs en synvända där vi försöker leva energismartare, cirkulärt och med utgångspunkten att hushålla med våra gemensamma resurser.

Klimatpolitiken får inte handla om att skuldbelägga individer, eller vältra över kostnader på människor som redan kämpar med ekonomin. Den måste utgå från rättvisa. Den som förorenar mest ska betala mest. Människor med lägst inkomster ska inte bära klimatpolitikens tyngsta konsekvenser. Kommuner och regioner ska inte stå ensamma i omställningen.

Klimatomställningen kan skapa tusentals jobb genom energirenoveringar, elektrifiering, återbruk, hållbar livsmedelsproduktion och utbyggd kollektivtrafik. Men bara om politiken tar ansvar. Omställningen ska samtidigt göra vardagen bättre. Tryggare transporter, friskare luft, lägre energikostnader och ett mer motståndskraftigt samhälle. Västernorrland ska vara ett föredöme, inte ett område som lämnas åt marknaden eller kortsiktiga beslut.

  • Vi vill att regionen budgeterar för omställning till ett hållbart samhälle
  • Vi vill att regionen genomför klimatanpassningar som skyddar samhället i ett föränderligt klimat

Ansvarsfull användning av naturresurser och rättvis återbäring

Västernorrland har stora naturtillgångar som skog, odlingsbar jord, byggbar mark och mineraler. Resurser som i generationer bidragit till att bygga upp Sveriges välstånd. Ändå har värdena sällan stannat lokalt. Vi har burit kostnaderna för exploateringen, medan vinsterna förts bort till bolag i andra delar av landet, eller vidare ut i världen.

Kampen om skogen, våra naturtillgångar och energiproduktion har åter aktualiserats i Norrland. Norra Sveriges råvarutillgångar i skog, mineraler och energi har fått nationellt och internationellt intresse. Det är stora och ofta internationella bolag som vill dra nytta av den gröna omställningen, men där deras intresse för att ta motsvarande ansvar för miljö, samhälle eller framtid saknas.

För att omställningen ska vara hållbar krävs ansvarstagande, långsiktighet och demokratiskt inflytande. Lokalsamhällena ska kunna säga nej till icke hållbara etableringar. Vi som berörs direkt ska inte lämnas med riskerna av etableringar och brukandet och samtidigt se att vinsterna försvinner långt bort.

Vänsterpartiet vill att en betydligt större del av värdena från våra resurser också stannar i regionen. Kommuner och regioner ska via energiskatten få behålla en del av intäkterna, tex 5 öre per kilowattimme, så att elens värde också märks i bygden där kraften skapas. Fastighetsskatten från energianläggningar ska gå dit elen faktiskt produceras och skogen ska beskattas där den växer och avverkas.

Mineralavgifterna behöver höjas och pengarna ska återinvesteras i de kommuner och regioner som i dag står med ansvaret för exploateringen och dess långsiktiga konsekvenser. Norrland ska inte längre fungera som en råvarukoloni åt resten av landet eller världen.

Vatten och ekosystem – grunden för allt liv

Rent vatten är en av våra mest grundläggande förutsättningar för liv, hälsa och trygghet. Idag är tillgången till rent vatten inte längre självklar. Konsekvenser av klimatförändringarna, överuttag och föroreningar är överhängande risker mot vårt vatten. Olika industrier och gruvors utsläpp i naturen och vattendragen sätter hård press på reningskapaciteten i våra många gånger daterade vattenreningsverk. Något som långsiktigt riskerar vår hälsa, liv och våra ekosystem. För att möta dessa utmaningar måste vi alla bidra och se till att dricksvattentäkterna skyddas med betydligt större kraft och beslutsamhet än i dag. Det handlar inte bara om vårt färskvatten för dagligt bruk, för odling och djurhållning. Vi behöver också säkerställa vattenförsörjningen för offentlig verksamhet och för industrin. Vattnet behöver också lyftas som en avgörande del i Sveriges beredskap och skyddas mot intrång av främmande makt.

Vatten är grunden till allt liv och en av våra mest värdefulla tillgångar. Vattnet behövs även för att återställa våra våtmarker, som kan nyttjas som led i att hantera stora skyfall och undvika översvämningar. Våtmarker är viktiga kolsänkor och kan användas för att stoppa onödiga utsläpp av växthusgaser.

Strandskyddet bör istället för att luckras upp för kortsiktiga privata rekreationella intressen, värnas för att säkra biologisk mångfald. När fysiskt avstånd upprätthålls mellan infrastruktur, lokaler och bostäder kan potentiella risker för utsläpp i våra vattendrag undvikas.

Vänsterpartiet anser att vatten är och ska vara en gemensam resurs. Och precis som elnätet anser vi att det ska ägas och förvaltas gemensamt.

  • Vi vill att vi brukar våra naturresurser ansvarsfullt och värnar våra viktiga vatten och ekosystemen

Turism i samklang med naturen

Besöksnäringen är en viktig del av Västernorrlands ekonomi och identitet. Inte minst i Höga Kusten och på landsbygden, där natur och kulturlandskapet blivit vår främsta tillgång. Allemansrätten får inte försvagas, men kommer samtidigt med ett stort ansvar för individ och näring. Turism och näringslivsutveckling måste ske på naturens och lokalsamhällenas villkor. Det som gör vår region unik får aldrig offras för kortsiktig exploatering.

För hållbar turismen krävs långsiktigt skydd av skogar, fjäll, kustmiljöer och vattendrag.  Samtidigt finns en stor potential i ekoturism, kulturarvsturism och småskaliga lokala initiativ som skapar jobb och stärker bygder.

Regionen behöver ta en aktiv roll i att samordna stöd, utbildningar och marknadsföring som gynnar hållbara och lokalt ägda verksamheter.  Stödet ska stärka bygderna, inte subventionera projekt som riskerar naturvärden.

Industriella etableringar får inte förstöra de landskap som människor vill besöka, leva i och arbeta i. Turismen ska skapa jobb och framtidstro, utan att riskera det som gör Västernorrland unikt.

Vi vill undvika industriella etableringar som förstör värdefulla landskap