artikel

Staten tjänar miljardbelopp när sjuka nekas ersättning

Staten tjänar miljardbelopp på färre sjukskrivna. Under förra året minskade antalet sjukpenningdagar med närmare 13 procent jämfört med 2006. Det gjorde att statens kostnader minskade med fem miljarder kronor.

Ohälsotalet minskade under året med 1,6 dagar till 38,3. Därmed återstår drygt en dag till Försäkringskassans mål på 37 sjukdagar per person och år i slutet av det här året. Vilket kan jämföras med ohälsotalet i november 2003 som låg på 43,2 dagar.

Ohälsotalet visar antalet utbetalda nettodagar under en 12-månadersperiod med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning per person mellan 16 och 64 år.

Under 2007 blev det cirka 30.000 färre sjukfall än under året innan. Antalet sjukpenningdagar var nästan 13 procent färre jämfört med 2006. Kostnaden för staten har därmed minskat från 30 till 25 miljarder kronor. I december år 2004 var motsvarande siffra drygt 40 miljarder kronor.

Även antalet sjuk- och aktivitetsersättningar (det som tidigare kallades för förtidspension) minskade under 2007. Inklusive den numera tidsbegränsade förtidspensionen blev den totala kostnadsminskningen för staten ungefär 6,5 miljarder kronor under förra året.

Förändringen i ohälsotal med mera presenterades i Försäkringskassan rapport för 2007. Något som högerregeringen också har observerat. Socialminister Christina Husmark Pehrsson är naturligtvis nöjd med att kostnader för sjukskrivningarna har minskat. 

Men att tro att folk skulle må bättre är en sanning med viss modifikation, det handlar snarare om att sjuka inte längre bedöms lika sjuka som tidigare. Åtgärder för att minska ohälsotalet har genom åren i huvudsak handlat om en hetsjakt mot sjuka.

Sjukpenningen har sänkts, möjligheten att få sjukpenning har stramats åt och sjukintyg från första dagen har införts, för att nu bara nämna en del av alla försämringar som drabbat sjuka under senare år.

Och hetsen fortsätter. I mars tilldelades läkarkåren en handbok på hur lång sjukskrivingsperioden ska vara för olika sjukdomstillstånd. Exempelvis ska ryggskott rendera 1-14 dagars sjukskrivning vid lätta och medeltunga arbeten, och 7 till 28 dagar vid tunga arbeten.

Hjärtinfarkt medför 14 till 28 dagars sjukskrivning på heltid och därefter lika länge på halvtid. Akut astmaanfall och infektioner ger 1 till 10 dagars sjukskrivning. Sjukdomar, värk och oro ska generaliseras, trots att det är individuellt problem av varje som hamnar i den situationen.

Inget talar för att svenska folket "mår bättre", snarare tvärtom. Hetsen mot sjuka har gjort att folk inte längre vågar eller har råd att sjukskriva sig. Allt fler hamnar också i dilemmat att räknas som frisk av kassan men är för sjuk för att söka jobb på Arbetsförmedlingen och tvingas därmed söka socialbidrag. 

Därför kan ingen glädjas åt att ohälsotalen sjunker. Notan av att fösa alla problem på framtiden kommer att bli dyr. Men högerregeringen är nöjd när utfallet från hetsjakten på sjuka motsvarar den summa staten förlorar på att förmögenhetsskatten slopats.

Det är så det är tänkt, sjuka och arbetslösa ska betala skattesänkningar för rika. Ett klassamhälle som förvaltas med bravur av högerregeringen.

Mats Hedell, distriktsordförande

Kopiera länk